lördag 24 februari 2018

Alfta Byaspex 30 år. Alfta Village-Farce 30 years.

När man inte bor kvar på en ort är det lätt att saker och ting rinner mellan fingrarna på en. Man missar en hel del förändringar som sker i hembygden. Speciellt om man som jag mestadels besöker Hälsingland (specifikt Edsbyn) under juletid eller sommar. Sedan 2005 har jag ju bott i Skåne (specifikt Landskrona) och har inte den där fingertoppskollen på vad som sker i hembygden längre. Det talas mest om jakt, fiske och sport (B-A-N-D-Y) där uppe när jag talar med min släkt eller de få vänner eller löst folk som jag en gång kände, som finns kvar. De som inte, precis som jag, har flyttat iväg. Men det har talats och gått rykten om något som brukar gå av stapeln i februari/mars. Något som gränsar till farliga saker, med tanke på det som det oftast talas om - som jag nämnde ovan. Farliga ord som kan nämnas är väl - Kultur. Underhållning. Teater. Sång. Musik. Revy.




Sedan föll det så att jag för ovanlighetens skull befann mig i Edsbyn under februari månad. En moster hade gått ur tiden tyvärr, och begravning hölls i Ovanåker den 23/2, med allt vad det innebär. Min familj hade bestämt att helgen skulle balanseras - en dag i sorgens tecken och en dag i skrattets tecken. Så de hade i förväg bokat platser för revyn "Nytuggat och malätet" på lördagen den 24/2. Det här var ju premiär för mig. Så mycket jag hade hört om detta Alfta Byaspex genom åren. Det hade nästan blivit en kryptozoologisk företeelse, något som många talade om men få (alltså, jag och annat löst folk som har flyttat) har sett. Lite som Storfot eller nåt. Så mina förväntningar hade skruvats upp en aning.

Samtidigt flög den röda flaggan upp någonstans i bakhuvudet. Jag kände den växande oron sprida sig, lite som en rädsla nästan. För tänk, om detta var bara ännu en "buskis"grupp? Buskis, en genre känd för sin under-bälte humor och rätt billiga poäng. Lika lättsmält och parodiskt innehåll som en slemmig Harlequinbok. *Ryser* Jag har rätt svårt för den typen av teater. Men jag bestämde mig för att ha ett öppet sinne.





Färden mot Viksjöfors från Edsbyn var snöfylld. Det har snöat över Hälsingland i flera veckor. Meterhöga drivor av snö ligger i diken och det snöade nästan hela tiden jag var där. Ibland mer, ibland mindre. Men snöade gjorde det. Tur nog var det bra plogat upp till Alfta Byaspex lokal. Vi var bland de första och parkerade en bit bort och fick vandra med minusgradernas knarrande snö under våra skor. Efter en snabb orientering av lokalen kunde vi till sist ta våra platser i besittning, på rad 11. Det fanns en scen i ena kortsidan av rummet och de hade kostat på riktigt bra stolar åt publiken (lite som fällbara biografstolar). Då gick det upp för mig. Wow...! Den här föreningen har köpt sig en lokal för att kunna bedriva verksamhet i, satsat på dekor, köksdel och scen... på den här lilla orten. Det imponerade på mig.




Och så började det. Jubileumsföreställningen redovisade föreningens historia i början, i form av en kul "journalfilm" i svart-vitt. Mycket bra för mig som inte var van. Sedan flöt spexet igång. Det allra mesta gavs på dialekt, som jag mycket väl förstod men antagligen skulle en del gå lite förlorat för en total utsocknes eller utläns person som skulle se den. Inte bara på grund av dialekten, men också med avsaknad av den geografiska kunskapen; var vissa platser ligger i förhållande till varandra. Långhed, Ovanåker, Alfta, för att inte glömma Torrbergsbo, osv. Sketcherna var till min lättnad inte renodlad buskis - nej här snackar vi riktig REVY. Revyn är intressant som form eftersom den kan innehålla lite av varje. Här var det inget undantag, det fanns tokiga sketcher, rolig dans, monolog och mycket musik. Jag log nog hela tiden mer eller mindre och fick ett par riktiga skrattanfall ibland. Vilken tät ensemble! Sådan komisk tajming! Vilken pärla för hela Alfta-Edsbyn området!

Det var en föreställning i två akter med paus. Bra avvägt tycker jag. Första akten var nog lite vassare kände jag, men andra akten hade kanske lite mer revy-glans. Sammanfattat var det både skratt och lite allvar. Vilken bra kontrast för oss som familj att gå från begravning en dag och få ta del av talangen från Alfta Byaspex. Jag tänker inte avslöja vad som sker närmare, men mina personliga favoriter var; "Herrkontrollen", "Brottet" (härlig udd på den), "Fruntimmer, Kärring och fru", "Momma", "Fobi or not fobi" och "1300-talet" (kontrollerat vansinne!).

Så hatten av till denna ensemble. Nu kan man ju önska att kommunen uppskattar att en sådan förening existerar. Alltså, i form av något ekonomiskt stöd. Vi betalar ju alla en viss skatt för kultur till staten, det borde ju ändå ge någon form av avkastning åt människor som inte bor nära Dramaten i Stockholm också. Som till exempel Viksjöfors!

Tack för en grym föreställning!


English:

Coming soon...












Inga kommentarer:

Skicka en kommentar