måndag 29 augusti 2016

Sensommar... / Late Summer...

Nu är det sensommar, på gränsen till höst på riktigt. De varma dagarna har nog inte helt förstått att det är dags att tagga ner, att bli lite kallare. Höst är en tid för eftertanke och att vara kreativ. Kreativitet har många former och uttryck. Som Nalle i det stora blåa huset sa en gång, "hösten är bäst". Jag håller med om det. Just nu är det en kreativ svacka, men det känns som att någonting är i luften. Något är på gång. En tid att vara kreativ ligger framför känner jag. Vi får se vad det blir av det.

Sensommar. Nu är det sensommar. I augusti var det uppstart för Teater Oscar igen. Nytt skal, gammalt innehåll. Gammal tanke, ny tid. Det är snart premiär för pjäsen "Pensionat Sensommar". Jag fick ta del av affischen i lördags. Den blev fin.


English:

Now it is late Summer, borderlining to Autumn for real. The warm days have not fully understood that it is time to disperse, to be a bit colder. Autumn is a time for reflection and to be creative. Creativity comes in all shapes and expressions. As Bear in the big blue house once said "I'm falling for fall". I can only agree. Right now I am in a creative vaccuum, but something is on the move. A time of being creative lies ahead. Let's see where it all lands.

Late Summer. Now it is late Summer. In August theatre Oscar kickstarted again. New shell, old content. Old thought, new time. The premiere is imminent for the play "Boarding house late Summer". I got to see the poster this Saturday. It turned out nicely.



tisdag 23 augusti 2016

Måla inte svart. / Don't paint black.




Jag försöker att lära mig detta med svarta dukar. Här är en snabb och smått surrealistisk naturbild. Skog som får spegelblänk i en sjö precis innan solen går ner. Jag har sparat det svarta och liksom målat runt de partierna. Ett helt ok första försök.


English:

I am trying to learn this with black canvases. Here is a quick and slightly surreal nature image. Forest that reflects in a lake just before sunset. I have saved the black areas of the canvas and sort of painted around the black. A fairly ok first try.

söndag 21 augusti 2016

Tillgång och efterfrågan. / Supply and demand.

Det tog bara sjutton år, men nu i dagarna fick ett av mina verk en köpare. Stort, med tanke på de motiv som lämnar min hjärna och fäster sig på målarduken. Länge har jag levt med uppfattningen att min bildvärld är alltför svåråtkomlig. Det kanske den också är, men tydligen så slog tavlan i fråga an något hos köparen.

Nu kan jag snart börja kalla mig konstnär.  :-) Jag har tidigare gett bort en del verk. Tillfredsställande för mig men all tid och materialåtgång fick jag inte åter. Så hamnar man i samtal med olika personer från olika professionella sammanhang. Vid ett av dessa samtalade jag med ett par, de tyckte inte jag borde sälja mig för billigt. "Arbetaren är värd sin lön" var ett av deras argument. Det kan ligga något i det. Samtidigt får man inte drabbas av illusioner och ta för mycket betalt. Jag är ingen Rodney Matthews, Courtney Hicks eller Michael Komarck - jag är bara... jag.

Men detta som har hänt får agera som någon form av bekräftelse. Jag har en viss form av talang och det finns faktiskt vissa som är villiga att betala för vad den talangen kan producera.


English:

It only took seventeen years, but now one of my works got a buyer. Grand, considering those motifs that leave my brain and attach on the canvas. Long I have lived with the idea that my imagery is too far fetched. Perhaps that is the truth, but apparently this painting struck a chord in the buyer.

Soon I can call myself an artist.  :-)  I have previously given paintings away. Satisfaction for me but all time and material is not coming back as revenue. And so I ended up in conversation with a couple of people from different proffessional walks of life. At one of those occasions I came into a conversation with a couple, they didn't think I should sell off cheap. "The worker is worth his wage" was one of their arguments. They may have a point. At the same time you shouldn't be taken aback by illusions and chargt too much. I am no Rodney Matthews, Courtney Hicks or Michael Komarck - I am just...me.

But with this that has happened it may act as some form of confirmation. I do possess a bit of talent and there are those who in fact are ready to pay for something that this talent has produced.