Ålderstecken. / Signs of age.

Det är lätt att bli säker. Hur livet har varit kommer att vara så en lång stund till, eller hur var det nu igen? Spola lite bakåt i tiden; de nya spännande människorna som du delar tekanna med, tryggheten i syskonskaran, dessa fantastiska vännerna som du delar intressen med - bara som exempel. Visst ska det vara beständigt? Som Simba försiktigt yttrade i "Lejonkungen"; "...och vi ska alltid vara tillsammans, va?".

Det sägs att livet drabbar en - det är ofta då som man börjar förstå att det allra mesta i den här världen inte är beständigt. Tvärtom, våra världar är väldigt sköra, nyckfulla och långt ifrån säkra. Den tid som vi investerar ger förhoppningsvis avkastning men det är inget som vi kan vara säkra på egentligen. Mer hoppas, kanske. Tiden skapar också tydliga ålderstecken. Livet känns mer och mer som indelat i säsonger, där olika människor och grader av samverkan får mer eller mindre betydelse. Ett väldigt personligt exempel är min svärfar, som efter en längre tids sjukdom hastigt blev sämre. Världen stannar inte för sådant. Men vår värld fick ju stanna av och vi fick bege oss iväg mitt i natten för att köra norrut. Det var då som det så tydligt kändes. Vi får klara oss på egen hand. Vart finns understödet i vardagen? Det är nog inte så lätt att få ordning på det "civila" skyddsnätet. Som Elrond uttryckte det; "vår lista på allierade krymper".

Den här paniken att inte veta vem eller vilka jag skulle kunna kontakta för att lyfta av en del av bördan som den här situationen lade på, var smått skrämmande. Annat kanske det hade varit ifall vi hade levt i nära relationer. Nu kanske det finns olika definitioner på exakt vad för värdering eller betydelse du lägger i begreppet nära relationer, men för mig är det dessa personer som skrattar och gråter tillsammans med dig. Ett sms här, en fika där. En extra "familj", kanske? Om man tänker sig bilden av en familj, så konstigt det hade varit ifall medlemmarna i familjen aldrig eller nästan aldrig träffades, inte sökte upp varandra för att stämma av. Hur skulle de i så fall kunna ha den kontinuerliga kunskapen om hur det var i skolan idag, på jobbet eller vad familjen ska göra i helgen? Det blir ju väldigt haltande bild i så fall - ett neutraliserande av familjemedlemmar som inte "håller måttet".

Åldern tog ut sin rätt på svärfar som gick bort den 17:e september. Ett par personer här nere där vi bor har aktivt hört av sig för att kolla av läget, det var mycket uppskattat. För tillfället är de äldsta barnen i Hälsingland, frun hos svärmor i Östergötland och jag är kvar i Skåne. Vi ska snart sammanstråla igen, efter ca en månad - för att plocka upp lite bitar och se hur vi fortsätter. Men det är klart att jag är i behov av lite andrepiloter :-) Jag tycker scenen i Shrek är fin i det att trots de starka känslorna så har de ändå lyckats behålla grundtonen som till sist tränger fram i klippet. I nära relationer går det berg-och-dalbana i känslolivet men jag hoppas att ljuset kan få bryta igenom det som är i dunkel och återknyta band som brustit. Känner du att du lever i nära relationer, se då till att uppskatta dem som får dig le, mysa till inombords och som stöttar dig när det verkligen gäller. Gör så medan tid är.



English:

It's easy to be certain. How life has been will continue to be so for a long time to come, or how was it again? Rewind back in time; the new exciting people with whom you share a tea-pot, the reassurance in sibling-hood, those fantastic friends that share your interests - just a few examples. That is to stand the test of time, right? As Simba carefully puts it in "The Lion King"; "...and we'll always be together, right?"

It is said that life befalls you - it's often at those times you are beginning to understand that most things in this world are not to last. Quite opposite, our worlds are very fragile, fitful and far from safe. The time we invest hopefully pays off but that is nothing we can be really sure of. More like hope, perhaps. Time also creates visible signs of age. Life feels more and more divided into seasons, where different people and levels of interaction gets more or less importance. A very personal example is my own father in law, who after some time with sickness suddenly got worse. The world doesn't stop turning for such events. But our world had to stop and we needed to go by car in the middle of the night to drive north. It was then that it felt so clearly. We are on our own. Where is the support in everyday life? It's not easy to figure out the "civil" support circle. As Elrond puts it; "our list of allies grows thin.". 

This panic of not knowing who or whom I would be able to contact to ease a bit of the burden that this situation created, was slightly frightening. It would have been another ball-game if we had been living in close relations. Now there are different ways on how you define close relations or with which measure you give it, but to me it's about people that you laugh and cry together with. A sms-text here, a cup of tea here. An extra "family" if you will? If you imagine a family, wouldn't it be strange if the members of that family never or hardly never met, or seeked out each other to get an update. How on earth would they be able to enforce some form of continuity or knowledge about how school was, how work was or what the family would do this weekend? It's a rather gimpy image in that case - a neutralization of family members who doesn't quite "cut" it.

Age took its course on my father in law and he passed away on September 17th. A couple of people have actively been in contact, which is highly appreciated. For the time being the older kids are in Helsingia, the wife with my mother in law and I am here in Scania. We will converge soon, after about a month apart - to pick up pieces and see where we go from here. It's obvious I need some co-pilots in my life. :-) I think this scene from Shrek is nice since despite the strong feelings among them they have still managed to keep the tone that later emerges in the clip. In close relations it's a roller-coaster-ride with feelings but I hope the light can break through and broken bonds to be tied together once again. If you feel you live in close relations, make sure to appreciate those who make you smile, cosy up inside and supports you when it really comes down to it. Do this while there is still time.

Akryl, du stora mysterium... / Acrylics, oh you great mystery...

Det är i slutet av september och det börjar på att bli höst på riktigt. Nätterna är rätt kyliga, minst sagt. Men så igår söndags, så kom det en fantastisk dag av sol och värme. Jag hade redan bestämt mig för att måla - packat ryggsäck med staffli, målarduk, färger och grejer. Så efter kyrkan red jag ner till slottet på min svarta hingst (eh... jag menar svarta cykel) och satte upp allt för ett stilleben.

Kul att min hobby fick plats i en väska (förutom duken.)

 / Fun that my hobby fitted inside a bag (save for the canvas.)

Lite befriande att vara utan tidspress (förutom tvätten som skulle göras). Av med skor, pimpla lite vatten och sedan fundera på hur det här skulle gå. Jag hade nämligen med mig akrylfärger. Som ni vet sedan tidigare känner jag mig lite osäker på akryl. Det är något som jag såklart vill ändra på. Akryl torkar ju superfort. En sådan dag som igår, då torkade färgen inom några minuter. Men det är ett mysterium att få till det, att få till toner och snygga övergångar. Så jag började måla. Intressant nog så stannade det till lite människor för att titta eller bara prata. Det här är det nya "hundtricket" för att träffa människor under en dag. :-) En bit in i målningen går det upp för mig. Jag har ingen blå färg med mig. Inget vatten eller himmel alltså. Jag låg en stund i gräset och njöt av de sköna vindarna och solen innan jag packade ihop igen för att åka hem igen. Det var en bra start... jag får göra klart den en annan dag.

English:

It's the end of September and it's turning into Autumn for real. The nights are quite chilly, to say the least. But then yesterday on Sunday, there was a fantastic day of sun and warmth. I had already decided to paint - packed my backpack with easel, canvas, colours and stuff. So after church I rode down to the castle on my black steed (ehm... I mean black bike) and set up all for a still-life.

Dagens modell var ett torn. / The model for today was a tower.

It was kind of liberating to be without pressure of time (except the laundry that needed to be done). Off with shoes, drink some water and then figure out how to make this happen. I did bring acrylics. As you know I feel a bit uncertain about acrylics. It is something I'd like to remedy. Acrylics dry up super-fast. A day like yesterday, then the colour dried up in minutes. It is a mystery to get it right, to create tones and nice shades. And so I begun painting. Interestingly enough a few people stopped by to have a look or just small-chatting away. This is the new "dog-trick" to get to meet people during a day. :-) Some time into the painting I realized. I didn't have the colour blue. In other words, no water or sky. I laid a while in the grass enjoying the soft winds and the sun before I packed up again to ride home. It was a good start... I'll complete it another day.

Ja, vad säger man? Fortsättning följer. / Well, what to say? To be continued.

Eldstigen. / The Firepath.

Först ska man lära sig att stå innan man kan gå. Det kan appliceras på allt som man lär sig. Ibland har man kanske för bråttom. Med en rätt nygammal och återfunnen "hobby" som att snurra en stav, kan förhastade rörelser ge smällar i huvudet. Det har också hänt - mest i början men ibland nu med, om jag blir för kaxig.

Nu har jag börjat känna mig säker på de mest basala kunskaper i stavsnurrning och försöker lägga till lite nya element. Men det kräver enormt tålamod. Nu idag var jag nere vid vårt vackra citadell här i Landskrona (under en väldigt dramatisk himmel, men det kom inget oväder), för att testa, filma och försöka bli bättre vid varje tagning. Det hjälper att se sig själv - det förbättrar rörelseminnet. Det fanns en anledning att rensa tankarna med.

En tanke jag hade var också att göra skäl för mitt efternamn. Eldstig... stigen av eld som brinner genom livet för det som är passion och slår dubbla hjärtslag mellan himmel och jord. Det blir poetiskt så att det förslår. Rent praktiskt är målet att en gång skapa en koreografi och då tända vekarna. Ett noga utvalt musikstycke har jag tänkt mig... vad det blir får tiden och tankarna utvisa.

English:

First you need to learn how to stand before you can walk. It can be applied to everything you learn. Sometimes you are too rushed. With a newfound "hobby" that staff-twirling is, hastened moves can bang your head. It has also happened in the past - mostly in the beginning but also sometimes now, if I get too cocky.

Now I have started to feel pretty sure as far as the basic knowledge of staff-twirling and try to add some new elements. But it takes immense patience. Now today I went down to our beautiful citadel here in Landskrona (under a very dramatic sky, but no storm followed), to try, shoot some footage and set out to better myself after each take. It helps to watch yourself- it sharpens your movement-memory. It was also a reason for clearing my head.

A thought I had was also to make bear my last name, Eldstig (means "firepath))... the path of fire that burns through life for all that is passion and beat double heartbeats between heaven and earth. It turns into poetry indeed. Practically my aim is to some time create a choreagraphy and then light the wicks. I had also thought of a carefully selected music piece... what it will be time and thoughts will tell.

Små steg i början. / Baby-steps in the beginning.

Inte längre tabu med bläck - del ett. / No longer taboo about ink - part one.

Nu har jag gjort min allra första skiss till en tatuering. Det kändes lite läskigt eftersom det är något som någon alltid ska ha på sig. I det här fallet var det min fru, så det var viktiga saker. Precis som jag har hon till slut funnit en idé till ett motiv som hon skulle kunna tänka sig. Det är ju inte helt lätt. Så baserat på hennes önskemål skred jag till verket. Det tog väl någon timme att få allt rätt. Nu har det gått några månader sedan hennes "beställning" och jag tror att hon eventuellt vill ha ett annat motiv - eller detta med något tillägg. Jag ser bilden som ett utkast, inte nödvändigtvis slutresultatet (det är inte så rakt och rent som jag skulle ha velat ha den).

Det är rätt skönt att tabustämpeln har försvunnit mer eller mindre, angående tatueringar. Under en lång tid tänkte jag att jag själv inte ville ha en - samtidigt som jag beundrade konsten på avstånd. Jag tyckte definitivt inte att det var något fel på tatueringar på något sätt. Däremot kunde jag möta lite negativ respons bland de lite äldre i min omgivning och ganska ofta i frikyrkosammanhang. Men så för något år sedan eller så, fick jag den perfekta idén till tatuering. Meningsfullt och stiligt. Men exakt vad det är får vänta till inlägg del två om tatueringar! Förhoppningsvis blir det bilder från en tatueringsstudio.


English:

Now I have made my very first sketch for a tattoo. It felt kind of scary since that is something that someone will wear. In this case it was my wife, so it was important stuff. Just as I have, she has finally found an idea for a motif that she well can consider. It is not totally easy. So based on her wishes I got down to business. It took me about an hour to get things right. Now after some months since her "comission" she might want to reconsider her motif - or perhaps this one with some added details. I see the image as guideline, not necessarily the final result (it's not as straight and clean as I would like to).

It's kind of nice that the taboo-label has almost disappeared, concerning tattoos. Under a long time I thought that I wouldn't get one myself - at the same time that I admired the artform at a distance. I definately never saw anything wrong with tattoos in any way. On the contrary I could meet some negative respons among the elders in my surroundings and pretty frequently in free church environments. But a year or so ago, I got the perfect idea for a tattoo for myself. Meaningful and classy. But exactly what that is will have to wait for entry part two about tattoos! Hopefully there will be images from a tattoo shop.

Skiss som födelsedagspresent. / Sketch as a birthday-gift.

San Diego flyttar in...till Skåne / San Diego moves in...to Scania

En helt ovanlig lördag (12 september) skulle Malmö Comic-Con gå av stapeln. Första gången här nere i söder. När jag började fundera på om jag skulle åka dit eller inte gick tankarna till den mer etablerade Scifiworld, som studsar mellan olika städer med jämna mellanrum. Skulle det bli en liknande tillställning eller något eget? Av Malmö Comic-Cons hemsida att döma verkade de köra på ett mer amerikanskt koncept - rätt likt det som finns i San Diego. Så det gjorde mig nyfiken.

 Den oändliga kön vek av runt hörnet till höger...och fortsatte.

/ The neverending line turned off to the right in the corner...and continued.

Vem vill testa nya tv-spel? / Who wants to try some new video-games?

 Rätt uppskruvade förväntningar på ny film. / Quite hyped-up expectations for the new film.

 Ingen mässa utan riddare... eller? / No convention without knights...or?

Entrépriset var lite högre än på Scifiworld. Min tanke var att detta måste vara bra i så fall. Man kanske får lite det man betalar för? Det första som slog mig var; så mycket folk det var överallt. Och så mycket utställare det var. Lite mindre av samma saker i varje affärsstånd också. Det var inget tema, om man säger så, som var mer dominerande än andra - men mycket fokus på fenomenet cosplay än jag någonsin har sett tidigare. Beviset för det är att jag hörde danska, tyska, engelska och ryska bland de som var "utklädda" till en karaktär (förutom svenska). Ryktet måste ha gått utomlands alltså. Om en chans för cosplay. Det drar ju alltid folk som är likasinnade, oavsett nationalitet.

 Skojiga kepsar. / Funny hats.

 Allvarligt brädspelande mitt i alltihop. / Serious table-top gaming in the midst of it all.

Hur man bygger en robot! / How to build your own droid! 

Vid sidan om kommersen (ta med dig mat eller köp något strax utanför, matutbudet var galet dyrt och valmöjligheterna få!), hände det grejer runtom på mässan. Mer liv och rörelse än att bara vanka runt varv efter varv utan att handla. Det var lite tävlingar, testkörning av nya spel och till och med e-sport med stirriga "programledare". Under hela dagen varvades det med olika intressanta paneler med olika ämnen kopplade till allt som har med Comic-Con kulturen att göra. Svensk Manga hade ett föredrag vid en av fyra scener, samtidigt som det förelästes om speltillverkning på en annan scen. Så beroende av intresse tror jag att många fick det som de var ute efter.

En annan mer exklusiv programpunkt var "A date with Hollywood" som innefattade träffar med t ex rollbesättare som berättade om sitt jobb, eller andra "meet and greet" varianter. Dessa skulle man ha förköpta biljetter till tror jag (något jag valde bort), som var en aningen kostsamma. Men om man verkligen ville så fanns alltså möjligheten. Detta verkade verkligen som en San Diego-grej.

Du kunde bli min... för en stor peng. / "You could be mine"... for a big buck. 

 Snygg replik som såldes av en finsk firma. / Nice replica sold by a Finnish firm.

Det kan se ut lite hur som helst... ångpunk. / It can look a little whatever... steampunk.

Domslutet? Comic-Con Malmö lyckades göra lördagen till en trevlig utflykt. Det fanns ett varierat utbud av vad man kunde göra och se. Är du inne i cosplay eller är nyfiken på det tror jag att den här mässan hade passat perfekt. De skulle ha tävlingar senare under dagen och final på söndag, men jag missade dem. Däremot satt jag med under en panel med Liam Cunningham som spelar Ser Davos i Game Of Thrones. Han var en rätt kul kille och visade väldig respekt gentemot fansen. Jag har dessvärre sett motsatsen också, på andra mässor. Det är som att skämskudden vill fram då.

Jag fick bara känslan av att det skulle vara något mer. Inte så att jag själv har varit till San Diego eller till någon europeisk dito, men de klipp som jag sett från sådana event är mer - på något sätt. Det hade varit skoj med fler repliker från filmer t ex, kanske Batmans dräkt i glaskapsel, en uppbyggd scen från något känt tema (förslagsvis Star wars...men nu är jag väldigt partisk!) eller ett spökhus som hemsöks av filmens värsta spöken/monster/psykiskt instabila karaktärer (cosplayers!) som kan skrämma vettet ur besökare som väljer att gå in där. Ha ha! 

Efter x antal timmar blir man lite mör i baktassarna. Det borde ha funnits 'dockningsstationer', där trötta besökare kunde landa för en stund för att återhämta sig. Lite som den i Ullared, fast med nördtema. Så istället för skärmar som visar sport kunde man kanske samarbeta med t ex SF & köra en slinga med kommande bioprogram. 

Utrota! / Exterminate!

Hur jag än letade kunde jag inte hitta en comic-con info station. Det hade varit ett välkommet tillskott. Kunde ju ha fungerat som ren info, som på en turistbyrå, men de kunde också ha sålt en comic-con t-shirt med loggan på för en billig peng. Tror det var många med mig som kunde tänka mig en sån. Tänk vilken gratis reklam det hade genererat! Till mässans försvar får jag bara nämna lokalen i första hand. Andra comic-con utrikes arrangeras i byggnader med flera våningar där man får åka rulltrappa för att ta sig till alla event. Så var inte fallet här. Nu vet jag inte om Malmö Mässan har fler våningar men den yta som fanns tror jag att arrangörer försökte använda väl. Att det sedan fanns stora svarta hål lite varstans får kanske tas upp på utvärderingsmöte?

Ett sådant event är egentligen inget för den som far dit ensam (om du nu inte gillar att glida runt helt solo), du behöver en "andrepilot" eller ett par till likasinnade som du kan bolla intrycken med (eller hjälpa dig ta bilder där du slipper ta kort på dig själv med alltför korta armar). Det kan ta upplevelsen till en helt annan nivå. Tyvärr hittade jag ingen nörd i Landskrona som jag känner som verkade villig eller intresserad. Jag kan nog tänka mig återvända om så är fallet. Eftersom detta var första gången för Comic-Con i Malmö kanske arrangörerna utvärderar denna helg och gör den ännu bättre till ett annat år. Vi får se. Men kul att de arrangerade detta för oss.

Ett av de få ställen som faktiskt hade serier.

/ One of the few places that actually carried comics.

English:

A totally unusual Saturday (September 12th) was the day when Malmö Comic-Con would be held. First time down here in the south. When I was thinking whether I would go or not my thoughts went to the more established Scifiworld, that bounces between cities ever so often. Would it be a similar event or something in its own right? Judging from the homepage of Malmö Comic-Con it seemed they would do it like the American concept - rather similar to the one that exists in San Diego. So it made me curious.

E-sport med sittande publik. / E-sport with a sitting audience.

Årets anti-julklapp. / The anti-Christmas gift of the year.

Sträcka lite på ryggen, o hej! / Stretching the back, yay!

För alla Otaku. / For all Otakus.

The entry-fee was a bit more expensive than at Scifiworld. My thought was that it must be good in that case. You get what you pay for? The first that struck me was; what a crowd of people. And so many sale-booths. Less of the same stuff for sale in each booth too. No theme, so to speak, was overrepresentated more than any other - except maybe the focus on the phenomena cosplay more than I have ever seen. The evidince for that was that I heard Danish, German, English and Russian among the "dressed" as a character (except for Swedish). The rumor must have gone viral abroad. About a chance for cosplay. It always draw people together, regardless of nationality.

Ångpunkare! Med Tors hammare Mjölner.....eh..

/ Steam-punkers! With Thors hammer Mjolnir... eh..

Cybermen!

Robotfabriken var välbesökt. / The droid-factory was well-attended.

Aside the commerce (bring food or buy something just outside, the food selection was either crazy expensive and/or had to little vareity!), there were things happening around the premises. More life and movement other than just walking around lap after lap aimlessly without shopping. There were competitions, trying out new games and even e-sports with jympy "hosts". During the entire day they had some rather interesting panels with different subjects connected to Comic-Con culture. Swedish Manga had one lecture at one of four stages, at the same time there was another lecture about making games on another stage. So depending on interest I think many got what they were after.

Another more exclusive item on the agenda was "A date with Hollywood" which entailed meeting with casting people who told about their jobs, or other "meet and greet" variants. To get in to those you needed pre-ordered tickets (something I didn't chose), and they were a bit costy. But if you really wanted it here was your opportunity. This truly seemed like a San Diego-thing.

Liam reder ut vem som egentligen ska sitta på Järntronen.

/ Liam sets the records straight on who is supposed to sit on the Iron Throne.

Captain Rex.

Fågelskrämman gick runt och "skrämde" folk på riktigt. Kul.

/ The Scarecrow walked around and "scared" people for real. Fun.

The verdict? Comic-Con Malmö succeeded in making the Saturday to a nice day-trip. There was a varied range of what you could see and do. Are you into cosplay or curious about it I think this would be the convention for you. There would be cosplay competitions later during the day and some final on Sunday, but I missed out on them. What I didn't miss out on was the panel with Liam Cunningham that plays Ser Davos in Game Of Thrones. He was quite a fun guy with great respect to his fans. Unfortunately I've seen the contrary too, at other conventions. You almost want to pull out your facepalm then.

I only got the feeling there should be something more. Not that I have been to San Diego's convention or similar in Europe, but from the looks of snapshots in footage from there they are more - in some way. It would have been nice with some more replicas from movies, perhaps Batman's suit enclosed in glass, a built-up scene from a well-known theme (perhaps Star Wars... but now I am very bias!) or a haunted mansion haunted by some of the worst ghosts/monsters/mentally instable characters in movie-history (cosplayers!) who can scare the living daylights out of visitors brave enough to enter. Ha ha!

After x number of hours it sort of wears on your hind paws. There should have been "docking stations", where weary visitors could land for a while to recharge. Sort of that in Ullared, though with a nerd twist. So instead of having screens showing sports perhaps you could team up with SF and run a show reel of the current cinematic programme.

 Helt galen e-sport tävling. Folk skrek som galna bansheer!

/ Totally crazy e-sport competition. People were screaming like crazy banshees!

No matter how hard I looked I couldn't find a Comic-Con info station. It would have been a welcomed edition. It could have worked as pure infomatic, sort of like a tourist information centre, but also to sell things connected to the convention, like a not too pricey t-shirt with the logo. I belive many with me would have like to have one. Just imagine the free commercial! In the defence of the convention I need to mention the building. Other Comic-Cons abroad are held in massive multiple storey-building where you need to go by escalator to get to different events. That was not the case here. Now I don't know if Malmö Mässan have several storeys but the area used by the arrangers were surely used as they saw fit. Then, that there were big black holes here and there might be a subject to be brought up in a future evaluating meeting? 

An event such as this is really nothing for the one who goes there by themselves (unless you like to cruise around all solo), you need a "co-pilot" or a bunch like-minded with whom you can toss impressions (or help you take photos so you won't have to do it by yourself if you are taking a selfie and think your arms are not long enough). That can take the experience to a whole other level. Too bad I couldn't find a nerd that I knew in Landskrona who seemed willing. I might consider coming back if I get myself a co-pilot next time. Since this was the first time for Comic-Con in Malmö perhaps the arrangers will evaluate this weekend and make it even better for another year. Let's see. But it sure was fun that they arranged this for us.

Du glömde att säga; snälla. / You forgot to say; please.

Gammal tavla får nytt liv. / Old painting gets new life.

En gammal sliten tavla återfanns bredvid sopstationen utanför vårt hyreshus för några veckor sedan. Motivet hade blivit repat och stora vita bitar gapade på duken. Inte så fint kanske, och säkert varför någon hade ställt ner den för att slängas. Men den tog vi vara på.

Tanken har varit att låta de äldsta barnen (4 & 6 år) få göra en ny tavla av den. Den har ju fin ram och allt. De hade själva talat om det ett tag, till och med bestämt ett motiv som skulle finnas med. Så ikväll var de mer än taggade när jag berättade att "nu gör vi det här!". Så jag förberedde allt, ställde upp tavlan på ett bordsstaffli och radade upp färger, vatten och en lika mängd penslar. När man lär andra att måla är det bra att först visa vad olika storlekar på penslar kan användas till, demonstrera lite och sedan låta "eleverna" få testa friskt.

 Laddade! / Psyched!

 Se till att tejpbiten täcker ramen närmast duken.

/ Make sure the tape cover up the frame closest to the canvas.

Innan jag lät dem härja fritt så hade jag tejpat runt om listen mot ramen, så att så lite färg som möjligt skulle skvätta iväg över ramen. Då ser det ut som om barnen har målat den klart och att vi sedan har ramat in bilden. Ha,ha. När man gör så är bästa alternativ frystejp men vi hade ingen så maskeringstejp fick duga. Den ska i så fall inte sättas fast så hårt, klistret är rätt så kraftigt och man vill ju inte få onödigt slitage.

Det var väldigt skoj att se fantasin flöda och att deras idéer tog form i färg. Det skulle var mörka moln, en ö av gräs med blommor på. Samtidigt var det eld i vatten och på ön. Plötsligt började det regna. Sedan kom åskan! Mycket dramatik. Färgen som är att rekommendera är akryl. Den torkar snabbt och kan tvättas bort med tvål och ljummet vatten. Som jag trodde blev inte bara duken målad. Också små händer och lite färg i ansiktet.

 Eld! / Fire!

Nu kommer de mörka molnen. / Here comes the dark clouds.

Man får ha lite koll så att de inte spårar ur, de kan måla på hur mycket som helst och av erfarenhet brukar det bli en stor grå-svart sörja av allt. Så jag "dirigerade" dem lagom tills jag kunde förklara att tavlan var klar. De godtog det som tur var. Det blev en så härlig spännvidd med den gamla bilden och det nya, fantasifulla. Jag vet inte om det går att placera den i en särskild konststil (kanske naivism?).

Det här måste ni testa ni som har barn. Det går ju att hitta billiga gamla tavlor på loppisar som kan användas till detta. Nu hade jag två små konstnärer som skulle samarbeta på en tavla. Om det är möjligt kunde det vara bra ifall de fick derasvarsin egen tavla att jobba med. Jag gav dem i uppgift att tänka igenom vilket motiv de ville ha innan vi började och efteråt försöka fundera på vad verket skulle kallas. Det får igång fantasin och kopplingen med vad man vill och hur den viljan tar sig för uttryck när måleriet är färdigt för kvällen. Har ni barn som gillar att jobba med att teckna eller använda färgkritor kan jag nästan garantera att de kommer att älska något sådant här. I bästa fall är det så kul att de tar upp måleri som hobby. I annat fall kan det vara något kul att göra som blir speciellt för just en särskild dag. Lycka till med era små konstnärer!


English:

An old rugged painting was found by the house outside our block of rental apartments where we dispose our trash. The image had been scratched and big chunks of white could be seen. Not so pretty perhaps, and surely why someone had placed it down there to be thrown away. But that we made use for.

The thought was to let the older kids (4 & 6 years) create a new painting out of it. It had a nice frame and all. They have spoken amongst themselves for a while, even decided a motif that would be there. So tonight they were more psyched when I told them that "let's do this!". So I made all preparations, placed the painting on a table-easel and lined up the colours, water and an array of brushes. When you teach others to paint it's good to first demonstrate brush-sizes and the use of them, then let the "students" have their go.

 Blixtar över ön. / Lightning across the island.

 Regnet faller. / The rain falls.

Before I let them loose I hade used tape around the frame close to the batten, so that as little paint as possible should splash over the frame. Then it looks like the kids have painted it from start and that we then have framed the painting. Ha, ha. When you do this the best tape to be used is masking tape but we didn't have any so some gaffer tape had to do. It shouldn't be placed as tight, the sticky adhesive is quite strong and you don't want to have unnecessary wear on the painting.

It was very fun to see the imagination flow and that their ideas took shape in colour. It should be dark clouds, an island of grass and flowers. At the same time there was fire in the water and on the island. Suddenly it started to rain. Then thunder came! Lots of drama. The colour recommended is acrylics. It dries fast and can be washed away with soap and lukewarm water. As I thought not only the canvas got some colour. Also small hands and some colouring in the faces.

De fick till en härlig textur på gräset. / They produced a nice texture on the grass.

Malva & Einars "Eld och åskan"-tavla. / Malva & Einar's "Fire & thunder"-painting.

You will have to be in control so they won't stray totally, they can paint away as much as they can muster and from experience it ends up with a big grey-black mesh. So I "directed" them to a point where I could explain that the painting was ready. They accepted that, luckily. In the end it became a great span with the old picture and the new, imaginative. I'm not sure if it can be categorized into a certain art-style (perhaps naivism?).

This you need to try you with kids. You can find old paintings at car-boot sales or second hand shops for this purpose. Now I had two small artists who would work together on one painting. If possible it could be good to let them each have their own painting. I gave them the assignment to think ahead with the motif before we begun and afterwards try to think about a good name for the piece. Such things triggers the imagination and the connection to what you want and how that will takes its expression once you are done painting for the evening. Do you have kids that likes to draw or use crayons I can almost guarantee that they will LOVE a thing like this. In best case scenario they pick up painting as a hobby. Otherwise this might be a fun thing to do that becomes special for a special day. Good luck with your little artists!

En operakväll på teatern. / An opera-night at the theatre.

Landskrona Kammarmusikförening hade ett erbjudande om att få ett smakprov på vad som komma skall på Malmö Opera under hösten, på fredagen den 4:e september. Allt man behövde göra var att dyka upp, så jag tog chansen. Jag har inte haft någon särskild relation till opera som konstform, mer än lite personliga fördomar. Opera har alltid känts som något för dem som vill verka fina i kanten, också lite svåråtkomligt mer än bara originalspråken de skrevs för (italienska eller något annat jag inte behärskar).

Förväntan stiger. / Expectations are rising.

Kvällen till ära skulle hållas av stjärntenoren Rickard Söderberg och hans vän Johan, på piano. Hela foajén var fylld av förväntansfulla människor men ingen som jag kände. Kanske det var en svåråtkomlig konst när allt kom omkring - inga vänner hade hittat dit? När de släppte in alla till slut och platserna fylldes upp märkte jag att den första raden var helt tom. Ganska svenskt kanske, att vilja ha ryggen fri - just därför valde jag stol nummer sju, i mitten. Fantastiskt bra sikt!

Bra röstresurser, även som förkyld. / Good voice-resources, even while having a cold.

Efter en kort introduktion steg de bägge herrarna in på scenen. Rickard berättade att han kämpade med en svår förkylning men skulle ändå försöka göra en bra föreställning. Och det blev det. Utflykter i musik, operor och familjeföreställningar varvades med personliga betraktelser och anekdoter. Kanske det var precis det som behövdes för att riva ner lite fördomsmurar? Rickard lyckades med konststycket att avdramatisera opera för mig. Nu skulle jag lätt kunna tänka mig att se någon opera längre fram. Inte dumt att bredda sina vyer. Inte alls.

Inne i "konstnärszonen". / In the "artistic zone".

Det verkar som att opera är inkluderande, jag kunde "se" musik, teater, passion och en vilja att förmedla något, allt samtidigt, under den dryga timmen som den här konserten pågick. Opera verkar också öppna upp för att vilja bjuda på sig själv. Inte en alltför oviktig egenskap. Men att göra opera kräver nog verkligen rätt så avancerad röstteknik.

Tra, la, la, la, laaaaa....!

Efter konserten stannade han kvar en stund för att sälja/signera sin kokbok och fotografering. För det första är jag ingen vidare kock, för det andra hade jag inga kontanter - men Rickard ställde ändå upp på ett foto. Sympatiskt, när han är rätt så stor i musikaliska kretsar. Ni som inte har hört Rickard "live" har nog missat något. Det var fantastiskt kul och intressant.




English:

Landskrona Chamber-Music Soceity had an offer about a sample of what is to come at Malmö Opera during Autumn, on Friday September 4th. All you had to do was to show up, so I took my chance. I have no relationship to opera as an artform, more than my very personal prejudiced thoughts. Opera has always felt like something for those who want to appear posh, also quite elusive more than them being performed on the original languages they were written for (Italian or something else I don't master).

De var väldigt samspelta och lyhörda gentemot varandra.

/ They were very in tune and interfaced with each other.

To top off the evening it was to be hosted by star-tenor Rickard Söderberg and his friend Johan, on piano. The entire lobby was filled with a myriad of expectant people whom I did not know. Perhaps it was an elusive art when it all came down to it - no friends had found this evening? When they finally let all in and all the seats started to fill up I noticed that the very first row was empty. Perhaps a very Swedish thing, to keep your back free - which was why I chose seat number seven, in the middle. Perfect view!

Ibland kom det personliga fram. / Sometimes the personal shone through.

After a short introduction both gentlemen entered the stage. Rickard told us that he was fighting a bad cold but would try to make this a good show anyway. And so it was. Some excursions in music, operas and family shows were sidelined with personal observations and anecdotes. Perhaps that was just what was needed to take down walls of prejudice? Rickard succeded with the feat of de-dramatize opera for me. Now I could easily see myself watching an opera in the future. Not bad to broaden your horizons. Not at all.

Någon i foajén frågade mig om Rickard och jag var bröder. Men det syns väl att jag inte har kajal? :-)

/ Someone in the lobby asked me if Rickard and I were brothers. Doesn't it show that I'm not wearing khol? :-)

It seems as if opera is including, I could "see" music, theatre, passion and a will to convey something, all at once, during the hour or so that the concert went on. Opera seems to open up to be generous with yourself as a performer. Not at all a unimportant quality. But to do opera also demands quite an advanced voice-technique.

Jag är nog lite kär i vår vackra teater. / I think I'm a little bit in love with our theatre.

After the show he stayed around for a bit to sell/sign his cooking book and photographing. Firstly I am not a great chef, secondly I didn't carry cash with me that night - but Rickard was kind enough to have his photo taken. Kind of sympathetic, since he's quite big in musical circuits. All of you who have not heard Rickard live have missed out on something. It was fantastic fun and interesting.

Teater Oscar presenterar... / Theatre Oscar presents...

Nu är affischen på gång, här är ett första utkast till den och höstens pjäs.  

Då är det snart dags för premiär för pjäsen "Fjäderkampen". Teater Oscar har varit aktiva utav bara sjutton nu i höst. Bitar faller på plats fortfarande under repetitionerna men jag är övertygad om att vi kommer att vara hungriga på speltid och redo innan premiären. Basen för föreställningarna kommer att vara i Kävlinge, på lilla kulturscenen mejerigränden och sedan någon avstickare till Lund med (turnélivet, kom igen!).

Nu är också affischen snart klar kan man säga. Den ska sändas som PDF till ett tryckeri i Ystad som en annan teatergrupp jag ingick i 2006-2007 använde sig av, och som då gjorde väldigt snygga affischer. Det är lite häftigt att få sin egen skapelse upptryckt som affisch. Också väldigt kul att få bidra med något som jag känner att jag kan, till teatergruppen. Jag tror den kan fungera rent estetiskt också. Inte för avslöjande men den ger ändå lite vink...kanske? Ha, ha! Den kan säkert ändra lite utseende innan den är helt klar men jag känner att jag är på rätt väg.

Så, den 30:e oktober är det premiär i Kävlinge kl 19.00. Väl mött, alla kulturella människor. Kanske vi ses i oktober?

English:

Now the poster is up and coming, here is a first draft to this Autumns play. 

So it was soon time for premiere for the play "The feather tussle". Theatre Oscar has been active like crazy now this Autumn. Pieces are falling into place still during rehearsals but I am convinced that we will be hungry at it and ready before opening night. The base for the show will be in Kävlinge, at the small culture-scene on Dairy Alley and then some divagation to Lund also (touring-life bring it on!)

Now the poster is also somewhat finished. It is to be sent as a PDF to a printing shop in Ystad that another theatre group I was a part of between 2006-2007 also utilized, and which made some very smashing posters. It's kind of cool to see you own creation become printed as a poster. Also very fun to be able to contribute with something I feel I know how, to the theatre group. I think it can work also aesthetically. Not too revealing but still hints a little... maybe? Ha, ha! It will surely change appearance before it's done but I feel I'm on the right path. 

So, on October 30th it's opening night in Kävlinge at 7 pm. Well met, all cultural people. Perhaps I will see you in October then?

Information om nya pjäsen. / Information about the new play.

Den 30 oktober är det premiär för Teater Oscars pjäs "Fjäderkampen". Nu finns det redan lite information på nätet. Repetitionerna går framåt, affischen är snart helt klar. Nu får vi se om folk kommer att hitta dit.

http://guide.visitskane.com/sv/evenemanget/a983484/teater_oscar_fjaderkampen_983484/detaljer

English:

On October 30th it's opening night for the new Theatre Oscar play, "The feather tussle". Now there is some information on the net already (in Swedish). The rehearsals are moving on, the poster is soon finished. Let's see if people will find their way there.