onsdag 24 september 2014

Vargar! / Wolves!

Vargar! Bara ordet väcker många olika känslor och tankar hos olika människor. Både bra och dåliga sådana. Det är väl de klassiska arketyperna och egenskaper som tillskrivits vargen som gör oss instinktivt negativt inställda kanske? Konkurrenten till jägaren, faran för de som vandrar i de mörka skogarna och den som vill boskapen ont. Det finns säkert flera negativa etiketter som man kan fästa på Canis Lupus (varg).

Rent faktiskt mår naturen bra av att ha varg i skogen. De håller efter övrigt vilt så att de inte blir för många, till exempel. Sedan har relationen varg-människa komplicerats i takt med att människorna blivit fler.

I folklig, populär kultur & sägen framträder varg ibland i positivt ljus med. Exempelvis boken Djungelboken, av Rudyard Kipling - Mowgli blev ju uppfostrad av vargar och det blev folk av honom med. Detsamma gäller den mytiska beskrivningen av Romulus och Remus (Roms grundare), som blev omhändertagna av en varginna under en tid. Nära till hands inom populärkultur är japanska animeproduktioner. Det finns element av nyanserade bilder i både Prinsessan Mononoke och Vargens Regn.

Jag själv fascinerades av vargen i sent 1980- & tidigt 1990-tal. På vissa sätt kan jag ha haft en smått ensam tillvaro med udda intressen, i ett litet samhälle där jag inte helt platsade. Kanske det långa vemodiga ylandet fann resonans i min önskan då & där att finna min plats & min 'flock' på något sätt?

Vargar var helt enkelt snygga, så var det. När jag började på konstkursen så blev det många vargmotiv. Det var nog vargfasen. Det sägs att konstnärer har olika faser då de målar inom ett visst tema för en period. Om det är sant är jag kanske inne i en silhuettfas just nu?

Bilden nere gjordes åt en kär vän som jag mötte under tiden på folkhögskolan 1997-1999. Han gillade också vargar, därför var det extra kul att göra den, samt att kunna presentera den på hans födelsedag. Dessvärre gick han tragiskt bort i förtid - så nu hänger den på en vägg i ett hus på Öland, där tavlan är i goda händer.

English:

Wolves! The word alone awakens many feelings and thoughts in different people. Both good and bad. I guess there are these classic archetypes and qualities that are attributed to the wolf that perhaps makes us instinctively negative towards it? The rival to the hunter, the danger to those who wander in the dark forests and the one who is evil towards livestock. There are surely more negative labels you can put on Canis Lupus (wolf).

Actually the nature benefits from having wolves in the forest. For example they keep the wildlife down in numbers. Later the relationship wolf-human has been more complicated as humans grew in numbers over time.

In folk-culture, pop-culture and legends the wolf emerges sometimes in a more positive light too. For example the book "Jungle Book", by Rudyard Kipling - Mowgli was raised by wolves and he turned out ok. The same goes for the mythical description of Romulus and Remus (the founders of Rome), that were in the care of a she-wolf for a while. Close at hand within pop-culture is Japanese anime productions. There are elements of more nuanced imagery in both Princess Mononoke and Wolf's Rain.

I myself was fascinated by the wolf in late the 1980- & early 1990's. In a way perhaps I had a slightly lonely subsistence with odd interests, in a small community where I didn't fit in entirely. Perhaps the melancholy howling found resonance in my wish there & then to find my place & my 'pack' in some way?

Wolves were just grand, enough said. When I begun my art course there were a lot of wolf-motifs. It was probably my wolf-phase. It's said that artists have different phases when they paint things within a certain theme for a period. If that is true by any account perhaps I'm in my silhouette-phase right now?

The painting below was made for a dear friend of mine that I met during the time at the folk high school 1997-1999. He also liked wolves, that's why it was extra fun to do it, and to present it on his birthday. Unfortunately he passed away before his time - so now it hangs on a wall in a house on Island Land (Öland), where the painting is in good hands.


Vargarnas lovsång. / The praise by wolves (2004).

tisdag 23 september 2014

Vykort till salu. / Postcards for sale.

Jag har ett par kvar av den här produkten till salu. I framtiden ska det bli fler storlekar och fler motiv. Det här var som ett test för att se hur företaget jag använde skulle hantera min förfrågan. 

English:

I have a couple of these products left for sale. In the future there will be more sizes and more motifs. This was like a test to see how the company I used would handle my request.

Fram- och baksida. / Front- and back-cover.


Vykort 148x105 mm: "Örnen och havet (2012)".
15 SEK

English:

Postcard 148x105 mm: "The eagle and the ocean (2012)". 
£ 1.28 / € 1.62 / $ 2

Ur gömslet. / From the recess.

Visst är det kul med överraskningar? Jag fick en för bara någon dag sedan, då jag blev påmind om en tavla som jag faktiskt hade glömt bort att jag hade gjort. Min yngre bror älskar tigrar (och avskyr clowner!) och 2008 gjorde jag en tavla till honom, som antagligen var födelsedagspresent. Det verkar som att jag har spridit ut lite av min konst bland familj och bekanta. Så nu följer lite detektivarbete! Om du är en av dom som har en "Eldstig"-tavla hemma, ta gärna en bra bild på den och sänd den till mig, så att den får en plats i mitt konstgalleri.

English:

Are not surprises fun? I got one just the other day, when I was reminded about a painting that I actually forgot I had made. My younger brother loves tigers (and dislikes clowns!) and in 2008 I made a painting for him, probably a birthday gift. It seems now that I have spread some of my art among family and aquintances. So now it's time for some detective work! If you are one of those who has a "Firepath"-painting at home, do take a good photo of it and send it to me, so it will earn its place in my art gallery.


Den vita Sibiriska tigern. / The white Siberian tiger (2008).




söndag 21 september 2014

Underhåll av verktyg. / Tool maintenance.

Det finns säkert en mängd olika sätt att hålla sina målar/tecknargrejor i trim. Nu tänkte jag ge ett tips som jag har använt för skisspennor i färg (Derwent). När man köper sådana pennor, antingen som ett set eller bara lösa pennor, så är de så perfekt spetsiga i början. Eftersom de används så blir de ju förr eller senare trubbiga. Det bara är så.

Före: inte så trevligt. / Before: not so nice.

Här kliver experterna in. En del tycker att man borde använda en pennvässare, en som pennan passar i. Det är säkert bra - en expert borde ju veta, eller hur? Men jag har ett annat tips! För när man vässar i en pennvässare så är det ju inte bara trä som försvinner. Det vässas ju också bort en del av färgen, pigment som går "förlorade". Om man är jätterik så är det inget problem. Men verktyg; färg, penslar, pennor, målardukar - kostar en del. Så mitt tips är lite i linje med att spara.

Gul penna! Tälj försiktigt och långsamt. / Yellow pencil! Whittle carefully and slowly.

Ta en av dina färgpennor, använd en liten vass kniv och tälj långsamt och försiktigt längs med trät. Tälj så mycket som det behövs för att frilägga själva färgen. Den kan vara ganska tjock och trubbig vi det här laget. Hur är detta bra? Nu kan man nämligen vässa den medan man använder pennan. Luta den när du skissar, så kommer den till slut att återfå mycket av sin spets (en spets som åtminstone inte jag använder så mycket.).


English:

I bet there are lots of ways of keeping your painting/drawing tools in shape. Now I am going to give away a tip that I've used for sketching pencils (Derwent). Whenever you buy such pencils, either in a set or just loose pencils, they are perfectly sharp in the beginning. Little by little they sooner or later turn blunt. That's just the way it is.

Efter: förbättring. / After: improvement.

Here the experts step in. Some think you should use a pen sharpener, one where the pencil fits. It is surely a good idea - an expert would know, right? But I have another tip! When you use a pen sharpener it's not only the wood that disappears. You are also sharpening away parts of the colour, pigments that are "lost". If you are loaded with money that's not a problem. But tools; colour, brushes, pencils, canvases - cost a great deal. So my tip is in the vein of savings.


Inget bra vässarläge. / Not a good sharpening position.

Take one of your colouring pencil, use a small sharp knife and whittle away slowly and carefully along the wood. Whittle as much as is needed to lay bare the colour itself. It may be pretty thick and numb by now. How is this good? Now you can sharpen it while you are using the pencil. Lean it a bit while sketching, and it will soon regain much of its former acuteness and point (a point at least not I use as much).

Det här var mycket bättre./ That is much better.

onsdag 17 september 2014

Framträder ur dimmorna. / Emerging from the mists.

För cirka två veckor sedan var det dags för årets upplaga av församlingsläger, på en lägergård i nordöstra Skåne. I vanlig ordning så hålls det från fredag-lördag. På lördagsmorgon satt jag tidigt utanför själva gården på en liggande stock och filosoferade. Det var inte alls kallt fast det faktiskt är inne på höstens varv på året nu. I skogen framför var det en fantastisk dimma som inspirerade. Den liksom flöt ut och in igenom skogen.

Så väl hemma, fram med målargrejorna. Som det är nu så lyckas jag få tid till måleriet tidigt om morgonen, när frun är borta på körsång eller ibland precis efter att barnen har lagt sig.

Dimma har något ursprungligt över sig. Något gömt i den som ändå delvis syns. Alldeles säkert kan fenomenet dimma ha symboliska undertoner, att täcka över delar av livet eller sin person. Eller stå för något speciellt som bara du vet om. Med dimma är det ju så att allt som finns i den är ju där även om det samtidigt inte syns. Det kan man nog filosofera länge kring.


Något sånär planerat. Mörkt där, ljust där. / Fairly planned. Dark there, light there.

Väldigt dimmigt än så länge. / Very misty so far.

Efter lite vått-i-vått var grunden klar samma kväll. / 
After some wet-on-wet the basics were finished the same night.

Nu får den torka i några dagar. / Now it's left to dry for a couple of days.


English:

Two weeks or so ago it was time for church camp again, at a camp complex in the north-east of Scania. In regular fashion it was held from Friday-Saturday. On Saturday morning I sat outside the camp-building on a thick log philosophy. It was not at all cold although we're in the middle of Autumn now. In the forest there was this beautiful mist that inspired. It sort of flowed in and out through the forest.

So back home, getting my painting tools out. As of now I manage to get time to paint early in the morning, when the wife is away at choir-singing or just after the kids have gone to bed.

Mist have something primal about it. Something hidden in what is partly visible. The phenomena mist can surely have symbolic undertones, to cover parts of your life or you as a person. Or stand for something special that only you know about. Concerning mist, it has engulfed everything you otherwise see and still everything is still there. I guess you can spend quite a lot of time pondering about such things.



Fyller på lite. / Adding some.

Detalj i förgrunden. / Detail in the foreground. 

Min assistent gav lite struktur till gräset. / My assistant gave the grass some structure. 

 Hon gillade det verkligen! / She was really into it!

Dimmornas skog. / The misty forest. (2014)

måndag 8 september 2014

Hållbarhet / Durability.

Dikter, det kanske låter pretentiöst fast det inte måste vara det. Ibland kan det vara ett av de bästa sätten att få fatt på tankarna. Jag skriver inte lika ofta som många andra, men ibland händer det. Här är:


Hållbarhet (2014).

Bryggan var sliten
Bryggan var skadad
Plankor brustna
Fibrer åtgångna,
Av ej varsam behandling.

Vinden tog tag,
Bryggan föll samman.
Kvar fanns pålar.
Vatten delade,
Vatten skingrade 
Tiden rann vidare.

Rep samlade nytt mod.
Samlade nya plankor.
Knöt an till de forna pålar.
Solen sken försiktigt.
Värmde sensommarskönt.

Hela plankor på en rad.
Ut mot havet.
Bryggan var ny.
Bryggan på pålar.
Doften av nysågat virke,
Spreds när allt föll i stycken.

Stycken som flöt vidare i tiden.
Kvar fanns hålen av forna pålar.
Som vatten skingrade.
Som vatten delade.


English:

Poems, it might sound pretentious although it doesn't have to be. Sometimes it can be one of the best ways to get a hold of your thoughts. I do not write poems as much as others, but sometimes it happens. Here is:

Durability (2014). 

The bridge was tarnished
The bridge was damaged
Planks broken,
Fibers battered,
From uncareful treatment.

The wind took hold,
The bridge fell apart.
Poles remained.
Water divided,
Water dispersed
Time flowed on.

Rope gathered new courage.
Gathered new planks.
Tied to the old poles.
The sun shone carefully
Warmed late summer nicely.

Whole planks in a row.
Out towards the sea.
The bridge was new.
The bridge on poles.
The scent of newely cut timber,
Spread when all fell to pieces.

Pieces flowed onward in time.
Remained were the holes of old poles.
That water divided.
That water dispersed.

fredag 5 september 2014

Varför människor målar. / Why people paint.

Jag behöver forma mina tankar i skrift, det är så många som snurrar runt i huvudet när jag funderar över detta. Varför människor målar. För de allra flesta tror jag att det handlar om avkoppling. Jag samtalade med en person som också målar (på läktaren, mitt under brinnande fotbollsmatch!), vad målning är för honom. Och han berättade att det var just avkoppling, något att göra som hjälpte honom att stänga av saker som hade med hans jobb att göra. En plats där han kunde skapa och finnas i den tidlösheten som det är att sätta färgpigment på en målarduk.

Målning används också som en del i olika terapiformer, där patienter kan bearbeta saker genom att visualisera något rent konkret för dem själva. En förlösande faktor, med andra ord. Jag läste en artikel om detta på en hemsida för målarkonst (Artistnetwork), där en målare förklarade hur måleriet skulle vara viktigt oavsett ifall inte en enda tavla blev såld eller någon utställning någonsin skulle äga rum. Och hur det perspektivet fick igång målandet på allvar. En del kanske känner våldsam press att prestera och att prestationen måste betalas i sålda tavlor eller tidningsartiklar. Men att känna att måleriet får bli ett självändamål måste vara befriande.

Jag kanske är lite av båda just nu, tänker jag mig. En upptäckt jag gjort sedan länge är att jag inte så ofta målar "det som säljer". Det bästa hade varit att måla av hus, landskap och människor. Det är det som ofta syns i människors hem. Eller väldigt abstrakta grejer. Jag har försökt lite, mest under tiden på Viebäck, eftersom det ingick där att testa olika saker. Det jag kan uppskatta med att måla sådant faktiskt skärper synen för färg och ljus. Men som det har varit för mig har jag ofta målat efter känslor, ett sinnestillstånd eller abstrakta idéer som tillsammans har fått smälta samman till bilder, av de mest varierande slag. Det får bli ett erkännande för mig själv, att jag inte ÄR den här vanlige målaren med de vanliga motiven. Och att det får vara ok. Om jag skulle placera mig någonstans på kartan är min stil kanske en blandning av naivism, expressionism och en smula realism. Starkt inspirerad av saga och fantasi med.

Men jag ska nog försöka mig på fauvism, abstraktion och landskapsmålning lite mer...


English:

I need to form my thoughts into writing, there are so many of them spinning in my head when I think about this. Why people paint. For the majority I believe it's a form of relaxation. I had a conversation with a person that also paints (on the terrace, in the middle of a flaming football game!), what painting meant to him. And he told me it was a form of relaxation, something for him to help shut off things connected to his job. A place where he could create and be in the timelessness it is to put colour pigments on a canvas surface.

Painting is also used in different theraputic treatment forms, where patients can process things through visualization for themselves. A releasing factor, in other words. I read an article about this on a homepage for the painting art (Artistnetwork), where a painter explained that painting would be important regardless if not a single painting would be sold or an exhibition ever would take place. And how that perspective got painting to take off for real. Some might feel an enormeous pressure to perform and how that performance must have a pay off in terms of sold paintings or articles in magazines. But to feel that painting can be a purpose of its own must be liberating.

I believe I might be a bit of both at the moment, in my view. A discovery made since quite a while ago is that I don't often paint things "that sells". The best would have been to paint houses, landscapes and people. That is what you usually see in people's homes. Or very abstract works. I've given it a try, mostly during the time at Viebäck, since we were supposed to try different things. What I can appreciate by painting such things is that it sharpens your eye for light and colour. But as for me I have often painted from being an emoter, a state of mind or abstract ideas that together have melted into images, of the most varied kind. It's a confession to myself, that I am NOT this normal painter with the normal motifs. And that can be ok. If I would place my style somewhere on the map it would probably be a mix of naïve art, expressionism and a tad of realism. Heavily inspired by sagas and fantasy too.

But I should probably try out fauvism, abstraction and landscape painting more...

onsdag 3 september 2014

Inte någon vanlig tipsrunda. / Not your usual quiz walk.

Väldigt häftig bok och presentkort. Ja! / Very cool book and a gift card. Yes!

Och så blev det så att en av de bästa bokhandlarna hade sitt 30-årsjubileum. Science Fiction bokhandeln blev 30 år nu härom veckan, och i Sveriges 3 största städer (också de enda platserna för tillfället, där denna kedja finns.), hade de olika program på gång för att uppmärksamma händelsen. I Malmö hade de en tipsrunda. En tipsrunda som jag beslöt att delta i.

Min tanke var; 'vilka chanser har man om man inte ens ställer upp?'. Totalt var det 3 grupper frågor & 10 frågor i varje grupp. Man kunde välja att gå bara en eller alla tillfällen, och priser därefter. Så långt allt bra. Men det var inte helt lätt, knepiga frågor från hela spektrat fantasi, sci-fi & skräck. En hel del kunde jag men helt ärligt, en del fick jag bara gissa på. Det kändes som när man plötsligt känner; 'den boken borde jag ha läst,' eller 'om jag ändå hade ägnat lite tid att studera detaljer i den filmen.' Men det kändes som att det gick rätt ok.

Sedan, i fredags fick jag ett ebrev från chefen i Malmö:

'Grattis! Du har vunnit 1a priset i vår tipsrunda (alla 3 omgångar) - boken 'Nordiska Väsen' samt presentkort på 250 SEK.

Tveklöst slog min nörd-o-meter i taket! Det här var oväntat, men mycket välkommet. Så jag hämtade upp priset igår. Det är som en stor encyklopedi över troll, huldror & allt sådant som nordiska legender är gjorda av. Vad beträffar presentkortet? Jag får vänta & se om jag hittar nåt i framtiden.

English:

And so one of the best bookstores had its 30th anniversary. The Science Fiction Bookshop turned 30 the other week, and in Sweden's 3 biggest cities (also the only places as of now where there is a shop from this chain store), they had different programmes going on to commemorate this event. In Malmö they had a quiz walk. A quiz walk I decided to take part of.

I thought; 'well, what are the chances of winning if you don't even enter?'. There were 3 groups of questions and 10 questions in each group. You could choose to just partake in one or all three. Fair enough. But it wasn't all that easy, tricky ones from the entire spectre within fantasy, sci-fi & horror. A great few of them I knew but honestly, some of them I had to guess. It's that moment when you go; 'I should have read that book,' or 'paid attention to details in that movie.'. But I thought I did all right.

Then this Friday I got an email from the Malmö shop boss:

'Congrats! You have won the 1st prize in our walk quiz competition (all three round-ups) - the book Nordiska Väsen (Nordic Fairy tale creatures) and a gift card 250 SEK of worth (£21/$35).'

Suffice to say, my geek-o-meter was off the charts! Unexpected this was, but very welcomed. So I picked up my prize yesterday. The book is truly awesome, like an encyclopedia over trolls, wood-ladies & all things that are Nordic stuff of legends of the past. As far as the gift card? I will have to wait and see if I find something in the future.

tisdag 2 september 2014

Snabb som en Hök(man). / Fast as a Hawk(man).

Det här var ett litet projekt. En målning utifrån en skiss är oftast inga större problem. Det blir nästan alltid "ungefär" som skissen. För någon månad eller så sedan så skissade jag upp Carter Hall i sin fjäderdräkt. Nu var det dags att få till bilden som oljemålning. Den påbörjades när jag var uppe i Hälsingland för att besöka min släkt. Min förste assistent (min dotter) hjälpte till att täcka de stora ytorna. Hon börjar på att bli riktigt duktig nu!

En snabb skiss först, som alltid. / A quick sketch first, as always.

Vilken röra! / What a mess!

Från början ville jag ha en serietidningsstil där kantlinjer tydligt syns. Allteftersom arbetet fortskred så uppstod en blandstil mellan serie och lite mer grovhuggen still. Men det ser ok ut. Det var också övning i att blanda färger. Ibland är det så att man enbart litar på de färger man har. Men vissa, som brunt eller brandgult ligger i gränslanden mellan grundfärgerna.

Hudfärg kan göras med hjälp av vitt, rött och gult. Gult är själva grunden, sedan kan du lägga till lite rött och styra upp med vitt. Brunt görs med lika mängder rött, blått och gult.


Första lagret. / First layer.

Inte glömma spikklubban. / Don't forget the mace.

Hökmannen (eller Höken) är en rätt spännande karaktär från DC-universumet. I den allra tidigaste versionen gick mytologin ut på att prins Khufu (och hans älskade prinsessan Chay-ara), från det antika Egypten, blir dödade av en dolk tillverkad av en metall kallad nth. Den som dödar dem är Khufus rival, egyptisk prästen Hath-Set. När vi spolar fram tiden så är arkeologen Carter Hall en reinkarnation av Khufu utan att veta om det. När Carter sedan av olika anledningar kommer i kontakt med nth-metalen igen så åtefår han sina forna minnen. Med hjälp av ett gravitationsbälte skapar han sin dräkt med vingar och det karaktäristiska hökutseendet. Han lyckas också finna den nya incarnationen av Chay-ra. Det är komplicerat, men Hökmannen och den som ofta är Hökkvinnan delar ett band som sträcker sig över tid och rum.

I senare tid har serieskaparna låtit Hökmannen ha kopplingar till andra planeter, yrken och livskamrater. Men den vanligaste, och den som har porträtterats mest (t ex genom Smallville, olika versioner av Lagens Väktare m.m.), har varit det som kallas för den "gyllene eran", med Carter Hall. Jag tror jag gillar den versionen bäst också, även om jag inte har full koll på hjälten. Det känns ganska logiskt med en arkeolog som täckmantel, kopplingen till det antika Egypten och de vapen den versionen av Hökmannen använder. Jag läste att Hökmannen är listad (ja, faktiskt finns det folk som gör listor på sådant!) som nr 118 av tidningen Wizard, där de populäraste hjältarna listades. En annan lista gjord av IGN satte honom på plats 56, med motiveringen att det bästa med Hökmannen är hans korta stubin!

Hjälp är kul. Att hjälpa är att lära. / Helping out is fun. To help is to learn.


English:

This was a small project. A painting derived from a sketch is usually not a problem. The finished painting almost always turn out "about" the same as the sketch. About a month or so ago I sketched Carter Hall in his feather-costume. Now it was time to get the image turned into an oil-painting. It was initiated when I was up in Helsingia to visit my family. My first assistant (my daughter) helped out to cover the bigger surfaces. She's getting really skillful now!

Lilla lärlingen fyller i former. / The little apprentice is filling in shapes.


Mystiska fält. / Mysterious fields.

From the beginning I aimed for of a comic-book style where the lines clearly showed. As the work progressed it became more like a mixture of comic and rough-hewn style. But it looks ok. It was also an excercise in mixing colours. Sometimes you only rely on the colours that you have at hand. But some, like brown or orange exist in the borderlands between the primary colours.

Skin-tones are made up by white, red and yellow. Yellow being the basics, then you can add some red and stear up with white. Brown is made up by equal doses of red, blue and yellow.

Ok, det skulle bli stjärnor... / Ok, so those would be stars...


Satellit...nej, inte riktigt. / Satellite...no, not quite.

Hawkman (or The Hawk) is quite an interesting character from the DC-universe. In the earliest version the mythology was that Prince Khufu (and his beloved princess Chay-ara), from the Ancient Egypt, were killed by a dagger made of a metal known as nth. The one who kills them is Khufu's rival, the Egyptian priest Hath-Set. Forward time quite a bit, the archeologist Carter Hall is a reincarnation of Khufu unknowingly. When Carter for different reasons comes in contact with the nth-metal again, he regains his ancient memories. With the help of a gravity-belt he creates his costume with wings and the characteristic hawk-appearance. He also manages to find the future incarnation of Chay-ra. It's complicated, but Hawkman and the one who often is Hawkgirl shares a bond that borders time and space.

Other versions have Hawkman connected to different planets, proffessions and life-mates. But the most known, and used most (for instance through Smallville, different versions of Justice League etc.), has been the one associated with the "golden era, with Carter Hall. I think I like that version best too, even though I don't keep track on the hero. It feels kind of logical to have an archeologist as a cover-up identity, the connection to Ancient Egypt and those weapon of choice that this particular version use. I read that Hawkman is listed (yes, there are actually people who make lists of these things!) as no 118 by Wizard magazine, where the most popular heroes were listed. Another list made by IGN put him on no 56, followed by the motivation that the best thing about him is his short fuse!

Inte helt klar.... fortsättning följer. / Not entirely finished.... to be continued.


x Hökmannen! / Hawkman!