Att strida, som ett symboliskt uttryckssätt. / To do battle as a symbolic form of expression.

Vad är rädsla? Kan man kämpa mot nåt, och ska man det? Jag har funderat på de "drakar" (ja, sagornas elaka drakar), som vi får i våra liv. Detta onämnbara som bildligt och ibland bokstavligen attackerar våra liv. Allt ifrån bli återbetalningsskyldig på skatten, relationsproblem av olika slag eller otur med allt möjligt annat elände. I en fantasivärld där ondsinta drakar är på riktigt och vill attackera, skulle nog rädslan vara äkta. Men hur väl striden skulle gå skulle till stor del bero på hur pass väl förberedd kämpen var.

Börja med bakgrunden, arbeta dig sedan ut. /

Start with the background, then work your way out.

Försök att lägga olika färger på lager för att skapa effekt. / 

Try to put different colour-layers to create effect.

Jag menar, livet kan hoppa upp och bita till i hälsenan när man minst anar det. Men ifall man nu redan är rustad för att kunna ta emot lite smällar när de kommer så blir det lite lättare. Symboliska attribut, som sköld, svärd och ringbynja kanske i förlängningen är en skara trofasta vänner, en buffert på kontot eller god självkänsla i det verkliga livet. Så fast draken kommer, och den kan ingjuta rädsla i dig, så finns det där förhoppningsvis något som inte får dig att vackla.

För jag är helt övertygad om att det är värt att kämpa. Ett attribut som inte syns på tavlan är något som alla som har mött drakar och överlevt striden, vet om sig rent fysiskt - är erfarenhet. Erfarenheten har visat krigaren på bilden att han faktiskt har mött drakar och överlevt. Eftersom det har gått att övervinna drakar förut finns det en chans att han gör det igen. Under tiden som han har kämpat (säkert i flera år), så har han säkert införskaffat information om olika typer av drakar. Vilken storlek de har, ifall de kunnat spruta eld eller is, kanske hur de strider... och framförallt, lurat ut vilket som är den svaga punkten för draken i fråga (mina tankar går bara sådär osökt till Smaug).

Nu är mycket på plats. /

Now much is in place.

 Nu är färgerna (tredje lagret), ganska mjuka. Gillar!  /

Now the colours (third layer), are pretty soft. Likes!

Så, innan striden, se till att du du har svärd, sköld och någon form av kroppspansar. Se till att du skaffar erfarenhet av hur du hanterar de onda drakarna i ditt liv. Sluta aldrig strida!



English:

What is fear? Can you fight something, and should you? I have been thinking about the "dragons" (yes, the evil dragons from the fairy tales.), that we get into our lives. This unnamable that either metaphorically or literally attack our lives. Everything from being obliged to repay on your taxes, relational issues of different kinds or stricken by bad luck with everything and nothing. In an imaginary world where evil dragons would be real and want to attack, the fear of that would also be very real. But the outcome of the battle would depend on how prepared the fighter would be.

Såklart, det saknades ett svärd. /

Of course, a sword was missing.

Denna sektion har jag vigt åt något alldeles speciellt...! /

This section is devoted to something very special...!

I mean, life can jump and bite you in the Achilles' tendon sometimes when you least expect it. But if you are already armoured up to withstand a blow or two as they come, I guess it's easier. Symbolic attributes, like a shield, sword and chainmail might be the extension to represent a faithful ring of friends, savings account or good self-esteem. So even if the dragon comes, it may entice fear in you, hopefully there will be something there to keep you from falter.

Because I am fully convinced that the fight is worth it. An attribute that is not visible on the painting is something that everyone who's ever fought a dragon and came through on the other side is well aware of - experience. Experience has shown the warrior on the painting that he has battled dragons and survived. And since conquering dragons was possible once, there's a chance he'll do it again. During the time-frame he has fought (surely years in training), he's bound to have picked up information about different kinds of dragons. What size they are, if they were fire- or ice-breathers, perhaps their fighting style... and foremost, bringing the weak spot into light for the very dragon in question (my thoughts are with Smaug).  

 Det är mycket färg i hår. Vad kan det svarta vara till höger vara? /

There are many colours in hair. What is the black thing to the right?

Min dotter hjälpte till. Man måste ju lära upp nästa generations målare. Ok, det blev en svart drake till höger! /

My daughter also gave me a hand. The next generation's painter in training. Ok, so there's a black dragon to the right!

So, before doing battle, make sure you have your sword, shield and some form of body-armour. Make sure you gain experience on how to deal with the dragons in your life. Never stop fighting!

En stund före striden. / A moment before battle (2014)

Sex år, tio månader och arton dagar... / Six years, ten months and eighteen days...

 Ifall man inte är nöjd med en tavla så kan man alltid måla över den.

/ In case you're not satisfied with a painting, you can always re-paint the canvas.

Det är med stor tveksamhet som jag försöker inleda den här texten, texten om en mycket kär vän. Själva inlägget är både en studie i teknik men också en hyllning till vännen i fråga. Min vän hette Ejra och var en vacker finsk lapphund. Vi delade promenader, "samtal", lek och sällskap - en fantastisk vän helt enkelt. Dessa hundar har en ungefärlig livslängd på 12-15 år. Därför var det oväntat, chockerande, orättvist och fruktansvärt att ta farväl av henne efter sex år, tio månader och arton dagar, en dag i oktober.

Speciellt som jag åkte in med henne till den lokala smådjurskliniken för vad jag trodde var tandvärk. En dag före avlivningen märkte jag nämligen hur det hade svullnat upp på vänstra sidan av kinden på henne. Hon var också ovanligt seg och hade inte ätit ordentligt på några dagar. Det sistnämnda var inget ovanligt eftersom det kunde vara så i korta perioder. Men nu var det liksom... stopp, på något sätt. Så vi åkte in och på kliniken insåg de snart att det var något större fel, så vi fick en remiss till ett större djursjukhus.

Placera saker lite grovt i början. 

/ Do a rough placement of things at an early stage.

Dagen efter skulle vi infinna oss på djursjukhuset. Det var en overklig upplevelse. Jag tror att bara de som har levt nära ett djur och sedan måste ta beslutet att avliva det kan till fullo förstå den smärta det medför. Plötsligt blev det ett tomrum i en del av hjärtat. Men det var på grund av omtanke (så hon skulle slippa smärtan) som beslutet fattades. Hon led av hydrothorax, lever- och hjärtsvikt. Enligt läkaren skulle det röra sig om blott dagar kvar, samt att Ejra hade ont. Det var vad som gjorde att beslutet togs.

Väldigt mycket impressionism än så länge.

/ Very much impressionism so far.

Att lämna skalet av en vän och resa hem med tomt koppel var en av mina värsta stunder i livet hittills. Ridån gick ner. Hjärtats slets ut och krossades i tusen bitar. Sorgen fick fäste. En del av ett sådant sorgearbete, för min del, bestod i att skriva av mig. Skriva och teckna. Nu är sorgen mer hanterbar och jag har en tid burit på en tavla som fått titeln "Tass i hand". Det summerar min och Ejras relation fint tycker jag. Tack för allt, din lilla trolle-hund.

Vi hade tass-i-hand stunder på sjukhuset.

We had paw-in-hand moments at the hospital.

English:

It is with great hesitation that I am trying to prelude this entry, an entry about a very dear friend. The entry in itself is both a study of technique but also of homage for the friend in question. My friend's name was Ejra and was a beautiful Finnish Lapphound. We shared "conversations, play-time and companionship - a fantastic friend in other words. These dogs have a life-span of 12-15 years. It was then unexpectant, shocking, unfair and terrible to bid her goodbye after six years, ten months and eighteen days, a day in October.

Especially since I went with her to the local small-animal clinic for what I thought was tooth-ache. On the day before I had to put her to eternal sleep, I noticed a swollen part on her left cheek. She was also slightly spiritless and hadn't eaten properly for a few days. The last part was nothing unusual since that happened ever now and then. But now it was sort of...stop, in a way. So we went in and at the clinic they soon realised there was some bigger issue, so we got a referral to a larger animal hospital.

Andra lagret färg. Nu händer det saker. Det man kan göra för att framhäva en skugga eller mörka partier är att lägga rött eller brunt under en ljusare färg.

Second layer of colour. Now things are happening. What you can do to highlight shadows or darker areas is to put some read or brown underneath a brighter colour.

So the day after we were to report at the animal hospital. It was a surreal experience. I believe only those who have lived close to an animal and then needs to decide to put it to sleep can fully understand the pain that follow. All of the sudden there was a void and empty space in a part of the heart. But it was due to concern of her well-being (to rid her from her pain), that the decision was made. She suffered from hydrothorax, liver-, and heart-failure. The doctor gave her a few more days, tops. And the fact that Ejra was in pain made it easier to decide.

Nu är allt på plats. Man får inte vara rädd att måla det man ser, fastän vitt kanske inte känns relevant ibland. Ett sista färglager bara...

/ Now all is in place. You shouldn't be afraid to paint what you see, even if white might feel irrelevant sometimes. One last layer of colour now...

To leave the shell of a friend and go home with an empty leash was one of my worst moments in life so far. The curtain dropped. The heart was ripped out and shattered in a thousand pieces. Grief got a hold of me. A part of my mourning and getting back on track has been to write and to draw. Now the grief is more manageable and for a time I have carried with me a painting entitled "Paw in hand". It sums up mine and Ejra's relationship pretty good I think. Thanks for everything, you little troll-like doggie.

Tass i hand (2014) /
Paw in hand (2014)

Faktiskt, allt du behöver är vitt. / Really, all you need is white.

Det är lustigt hur pass försiktig man kan bli kring vissa saker. Jag har, t ex, ett skräckblandat förhållande till både akvarell- och akrylfärg. Jag har målat så länge med olja att jag inte har brytt mig om att vårda sättet att uttrycka mig med de tidigare nämnda. Men så i dagarna tog jag ett djupt andetag och korkade upp ett gäng tuber med akryl. Såklart var det jätteläskigt! Och det kändes svårt, färgen har inte riktigt oljefärgens mjukhet, inte heller akvarellens exakthet. Lite som jag kände det nu, i varje fall. Det finns såklart minnen från då jag målade mycket i akryl under min tid på f.d. Viebäcks Folkhögskola 1997-1999, men det är nu rätt länge sedan.

Kom igen, akryl. / Come on, acrylics.

En av de mer positiva egenskaperna som akryl har är att den är snabb, den torkar relativt fort. Sagt och gjort, jag målade ett landskap från fantasin. Mest för att illustrera en poäng egentligen. När man har ett landskap med kuperat landskap så finns det skikt av landskapet med olika skärpa och djup. Närmast åskådaren är det mesta rätt så skarpt och tydligt. Lite längre bort blir färger genast lite svagare, för att till sist tyna bort.

Jag är försiktigt positiv. / I am carefully positive.

Testa lite former. / Try out some shapes.

För att skapa denna effekt så använder jag oftast en grundfärg, ibland lite utblandad med andra färger, för att få till den färg jag önskar. Sedan gör jag min kulle eller berg... vad det nu må vara. Efter det tar jag lite vitt och blandar med min grundfärg och gör nästa kulle - lite längre bort i djupet. Ett tips är att låta kullen tona ner till nästan helt vitt i bottnen, så att toningen inte blir för skarp. Till nästa kulle gör jag om processen, fast i steg två, med färgen som jag nyss har använt vitt till. Alltså, blanda i lite mer vitt i den "nya" färgen. Hoppas du hänger med, annars kan du säkert hitta bättre förklaringar på internet. Lycka till!

Försök att täcka så mycket du kan vid kanterna. / Try to cover as much as you can by the edges.

English:

It's funny how careful you can be around certain things. I for one, have a relationship mingled with terror towards both water- and acrylic colours. I've painted with oil-colours for so long that I have not cared to nurture the way to express myself with those colours previously mentioned. But then a day or so ago I took a deep breath and "un-corked" some tubes with acrylics. Of course it was scary as heck! And it felt difficult, the colour does not share neither the softness of oil-colours, nor the nicety of water-colours. At least as I experienced it now, anyways. Of course there are memories from a time when I used to paint with acrylics during my time at ex- Viebäcks Folk High School 1997-1999, but that is pretty long ago now.

Oj, vad det smetar. Inte..van..vid..det. / Ohh, it's smearing. Not..used..to..it.

One of the most positive qualities about acrylics is it's quick, and dries relatively fast. So, said and done - I painted a landscape from my imagination. Mostly to make a point, really. When you have a hilled landscape there are multiple layers with different kinds of sharpness and depth. Closest to the spectator most things are sharp and clear. Further away the colours tend to fade somewhat, to finally dissolve more or less.

Grönt...sedan lite vitt. / Green...then some white. 

Snart så. / Almost there.

To create this effect I usually use a primary colour, sometimes mixed with other colours to create the specific colour I want. Then I paint my hill or mountain... or whatever it may be. After that I add some white to the primary colour and paint the next hill - a bit further away in depth. A tip is to let the hill fade down to white at the bottom, so the fading won't be to sharp. For the next hill I repeat the process, though in stage two, with the colour I used with white just a moment ago. Consequently, add a little more white to the "new" colour. I hope you can keep up, otherwise I am sure you can find better explanations on the internet. Good luck!

Bara lite vitt... / Just a little white...

Lerans budskap. / The message of clay.

Livets vägledning / Life's guidance (1999)

(Gul stengods med koboltoxid. / Yellow stone-ware with cobalt oxide.)

Nu är det nytt år, som i vanlig ordning föregicks av olika typer av domedagshotbilder och återföljdes av minst lika många förslag på nyårslöften. Eller en förhoppning om att infria dem, i varje fall. I mitt fall tänker jag slopa hetsen på bägge fronter. Min förhoppning är att du som läsare har någon form av trygghet som du kan hänga upp livet på, för att se igenom stressen som vardagen kring ett nytt år kan ge människor.

Själv brukar jag återkomma till ett par verser i Gamla Testamentet/Tanakh (תנ"ך), i profeten Mikas bok (מיכה). Judisk visdom från 700-talet f.Kr kan inte ha fel. Texten på lertavlan är hämtade från Mika 6:8 & ger en avslappnad syn på tillvaron i kontrast till livshjulets alla måsten i den nutid vi lever i. Orden i versen skrevs med ett runalfabet men på modern svenska, som för att ordens tidlöshet skulle få rum att genljuda. Symbolen längst upp är en enhetssymbol inom många olika traditioner, enhet inom sig själv, gentemot andra människor och för vissa (för mig); enhet mellan mig och Gud.

Med orden i åtanke har jag bestämt mig för att vara snäll mot mig själv under 2014. Aktsam, varsam och vänlig. Ifall jag får mer balans med mig själv kommer jag få inspiration till mer av skapande. Det hoppas jag också skapar ringar på vattnet, på lång sikt, till de personer som jag har en aktiv relation till i den fysiska världen (inte bara bakom ett tangentbord). Var snäll mot dig i år, är min önskan för dig också. Låt ingen behandla dig dåligt eller värdera dig mindre än vad du förtjänar. Värdesätt dina vänner, de som känner dig väldigt väl men tycker om dig ändå. Kanske det vore läge att försöka motionera lite också? Helgmat...



English:

Now there's a new year, as in regular fashion was preceded by different kinds of doomsday-threat levels, followed by just as many suggestions for New Year's resolutions. Or at least, a hope to fulfill them. In my case I am set on dismantle the rush of it on both fronts. My hope is that you as a reader have some kind of safety to cling to for your life, to see through the stress that the everyday life around a new year can bring to people.

I usually come back to a couple of verses from the Old Testament/Tanakh (תנ"ך), in the book of the prophet Micah (מיכה). Jewish wisdom from the 8th century B.C. can't be wrong. The text on the clay tablet is from Micah 6:8 & gives a laid-back view on life in contrast to the present day spinning-wheel. The words in the verse were written in a rune-alphabet but in modern Swedish, as if to let the timelessness of the words resonate. The symbol at the top is a unity symbol within many different traditions, unitiy within one's self, towards your fellow man and for some (for me); unity between me and God.

With those words in mind I have decided to be kind to myself during 2014. Regardful, gentle and kind. If I am in balance with myself I believe I will get more inspiration to be creative. Hopefully it will spread like ripples, in the long run, to the people whom I have an active relationship with in the physical world (not just behind a keyboard). Be kind to yourself this year, is my wish for you too. Don't let anyone treat you badly or measure your worth less than you deserve. Treasure your friends, the ones that know you very well but like you anyway. Perhaps there would be time to exercise too? Holiday food...