måndag 24 april 2017

Den välljudande inspirationen. / The well-sounding inspiration.


Eivör.

Det var värst så sjuka vi alla blev. Äldsta dottern har varit på sjukhus sedan den 15 april. Det blir ju långsamt bättre men livet rullar på ändå. Jag får ta hand om de andra två barnen och jonglera livet så bra det går med åtaganden, barnvakt och vardag. Nu mår jag bättre rent fysiskt. Det är en enorm fördel. Tursamt nog har det funnits personer som har klivit in och avlastat lite under den här perioden. Så smällen blev inte lika hård som den annars skulle ha blivit ifall ingen fanns till hands.

Beethoven.

Så är det alltså dagen innan inlämning till Landskrona Konsthall. Det känns väldigt spännande, även om jag inte kommer att kunna närvara vid vernissagen (då är det repetitioner med pjäsen). Jag har bestämt vilken målning som jag ska representera Firepath Art med. Ni som vill se vilken, kan tassa ner till konsthallen den 6 maj och bli lite kulturella!  :-)

Orphaned Land.

Då och då får jag frågan om jag inspireras av musik. På den frågan svarar jag absolut. Sedan har det tidigare varierat vad för slags musik som har fått igång mig. När jag var yngre var det nästan uteslutande metal/rock. När jag blev lite äldre trodde jag att jag förväntades lämna det och gå in i en värld av någon "gubbrock" (The Eagles, Bruce Springsteen och dylikt). Nu har jag istället försonats med mig själv och hittat en mellanväg som smälter samman mitt tycke och smak i tid och rum.

Kent.

Mitt musikval speglar bilderna och bilderna speglas i den musik som inspirerar, en noggrann symbios med själens tillvaro och tillstånd som kapten på den konstnärliga seglatsen. Jag tänkte ta och lista de vanligaste tonerna som för min konst framåt (kolla klippen mellan textstyckena). Sedan finns det ju en mängd annat kul och obskyrt som går att googla fram, som jag inte tar med exklusivt (In Extremo, Iona, Enekk, Raubtier, Mànran...).


  • Árstiðir.
  • Skillet.
  • Vivaldi.
  • Orphaned Land.
  • Eivör Pálsdóttir.
  • Beethoven.
  • Tourniquet.
  • Kent.

Vi är alla människor av vår tid. Ibland tar jag med mig själv tillbaka till den musik från 1980-talet som jag växte upp med. Men för inspiration är det artisterna på listan som gäller. De har varit mer eller mindre konstant i minst 5 år nu.  



English:


Tourniquet.


We got seriously sick this time. Oldest daughter has been at the hospital since April 15th. It's a slow recovery but life goes on. I tend to the other two kids and juggle life as best as I can with committments, baby sitters and everyday life. I feel better now physically. It is a huge advantage. Luckily there have been people who have stepped in to easen the burden a bit during this period. So the blow was not as severe as it had been if no one was around.

Vivaldi

So it's the day before the entry for Landskrona Art Hall. It feels very exciting, though I will not be able to attend the opening for the exhibition (rehearsals with the play). I have decided which painting I will have representing Firepath Art too. You who want to see which one, need to go down to the Art Hall on May 6th and be a bit cultural!

Árstiðir

Now and then I get the question if I get inspired by music. On that question I answer yes.  Then it have also varied what kind of music that has triggered me. When I was younger it was almost only metal/rock. As I got older I thought I was expected to leave that and enter the world of "old-timer" rock (The Eagles, Bruce Springsteen and the such). Now I have made peace with myself and found a middle-ground that melt together my taste in music in time and space.

Skillet.


My choice in music reflect my images and the images are reflected in the music that inspire, a careful symbiosis with the existance and condition of the soul as a captain for the artistic voyage. I thought I'd list the most usual tones that bring my art forward (check out the youtube-clips). Then there are also plenty of fun stuff which is easy to google, which I will not go into detail exclusevly (In Extremo, Iona, Enekk, Raubtier, Mànran...)


  • Árstiðir.
  • Skillet.
  • Vivaldi.
  • Orphaned Land.
  • Eivör Pálsdóttir.
  • Beethoven.
  • Tourniquet.
  • Kent.

We are all people of our time. Sometimes I take myself to a flashback journey to the 80's music I grew up with. But for inspiration the artists on the list are the ones I use. Those have been with me more or less constantly for at least 5 years now.

torsdag 13 april 2017

Läsa, skriva och läsa. / Read, write and read.

Så segt det är att kämpa mot influensa och också åka slalom mellan magsjuka, feber och annat skojigt. En virusinfektion slog hårt till mot familjen i slutet av mars och april framöver. Bara frun är någorlunda ok, vilket är bra, eftersom hon är den med jobb just nu.

En sådan här vägg av omöjlig sjukdom som drar ut den kraft du någonsin trodde att du hade annat än till låns, ja - den visar ingen nåd. Det är då man märker vad man saknar hemma, som kan lindra besvären, men det är så dags då när man inte KAN åka och handla. Tur då att vänner på eget bevåg eller via erbjudande dyker upp med en kasse medikamenter (och en DR PEPPER!).

När sjukdom råder brukar jag hamna i en soffa med en bok eller ett block. Att läsa är väldigt skön avkoppling för några minuter (mer än så ska man inte räkna med när det finns småbarn i hemmet). Särskilt när jag läser "skönlitteratur" brukar jag få inspiration till framtida saker. Därför brukar jag ha blocket i närheten. Jag har ett särskilt block ägnat åt egna författaräventyr. Den blir med tiden fylld av små akter till olika historier, enkla skisser till saker och ting och mer fullskaliga "skelett" till privata sagovärldar. Nu är jag mitt uppe i att läsa manus till en teaterföreställning också.

Så sjukdom är enormt trist. Ingen tvekan om den saken. Men man kan försöka göra något bra av det iallafall. En dag kommer något av det jag antecknar komma med i en slutversion av en novell. Det är jag helt säker på.



English:

It's such a drag to fight against the flu and also criss-crossing between stomach bugs, the fever and other funny things. A virus infection hit hard against our family at the end of March and April onward. Only the wife is fairly ok, which is good considering she's the only one with a job at the moment.

Such a wall of impossible sickness that sucks out any energy you thought you had, well, it shows no mercy. It is during these times you are made aware of the stuff you miss in your home, that can ease your time. But sadly that notion enters your head when you are UNABLE to go shopping. Luckily then, when friends on their own mission offer to show up at your doorstep with a bag of medicine (and a bottle of DR PEPPER)!.

When sickness reigns I usually end up in the couch with a book or a sketching pad. To read is such a great time for relaxing for a few minutes (you don't get more time than that while having small kids in the home). Especially when I am reading "fiction" I usually get som inspiration for future things to come. That's why I keep a pad close by. In time those pads gets filled with small acts for different stories, simple sketches for things and more or less full blown "skeletons" for fairy tale worlds and stories. At the moment I am in the middle of reading scripts for a play as well.

To be sick is really boring. No question about it. But you can turn it into something good. One day the things I put down in my pads will end up in a final version of a novel. Of that I am sure.




måndag 10 april 2017

I kulisserna. / In the set pieces.

Minnesvärd frisyr? / Memorable hair-do?

Jag är en sådan där, ni vet. En sådan som gillar att veta detaljer; allt ifrån hur en inspelningsplats riggas, skapandet av effekter eller när en produktion jobbar med manus under en lång tid. Till vissa filmer finns det ofta en radda bonusmaterial att tillgå. Sådant kan jag sitta och gotta mig i rätt länge.

I annat fall finns det böcker om liknande ting. Det är nästan som en tilläggsindustri till filmer nuförtiden. För några månader släppte skådespelaren Carrie Fisher sin biografi. Kort därefter avled hon tyvärr pga hjärtsvikt på ett plan från England hem till USA. England. Det var där som de första trevande inspelningsdagarna inleddes för den första Star Wars filmen ca 1976-1977. Elstree Studios.


Den unga ensemblen 1976. / The young cast 1976.

Jag kom över ett exemplar för en tid sedan men började först läsa den igår (jag har kämpat mot en influensa ett tag nu). Om man nu som jag är glad i detaljer och nyanser så är denna biografin intressant, är du dessutom intresserad av Star Wars och allt runtomkring så är det en liten skatt. Carrie är rätt frispråkig men också väldigt självmedveten. Hon utforskar sig sig och förlikar sig med den roll hon oftast har förknippats med (den enda kvinnan i rymden?). Prinsessan Leia. Så mitt boktips är du ska läsa denna, ifall du är en sådan som slukar biografier. 

Carrie rycktes bort alldeles för tidigt tycker jag. Jag ska se efter ifall jag kan spåra henne i nöjesbranschen för att se om jag kan hitta annat som hon har skrivit, regisserat eller spelat i.



English:



Ett av hennes värsta minnen. Metal-bikinin! / One of her worst memories. The metal-bikini!

I am one of those, you know. One that likes to know details; everything from how a set is rigged, the creating of effects or when a production work with a script for a long period of time. Some movies on disc contain bonus material. I can sit and lose myself in such things for a along time.

There are also books about these things. Nowadays they are almost mandatory add-ons to movies when they come out. A couple of months ago the actress Carrie Fisher released her biography. Shortly afterwards she died unfortanetly on a plane from England bound home to USA. England. It was there that the first stumbling days of shooting commenced for the first Star Wars movie circa 1976-1977. Elstree Studios. 


Innehåller också dagboksanteckningar av en då 19-årig Fisher, under inspelningen av Ett Nytt Hopp.
 / Contains diary-entries by a then 19 year old Fisher, while shooting A New Hope.


I got a hold of an edition a time ago but only began reading it yesterday (I am battling the flu right now). If you now are quite happy about details and nuances this biography is interesting, if you are also interested in all things Star Wars then this book is a little gem. Carrie is quite outspoken but also very self-aware. She explores herself and reconcile with the role that so many associate her with (the only woman in space?). Princess Leia. So if you are in to biographies this book is for you.

Carrie was taken from this world far too soon in my opinion. I will backtrack to see whatever I can find about her contribution to show business. Things she has written, directed or starred in.

fredag 7 april 2017

Dr Who...

Nu har jag visat dessa statyetter som jag hittade på loppis lite omtanke. Det var armar, huvuden och ben som hade brutits av. Antagligen gick det lite hårt åt dem innan de hamnade på loppis. Lite bortglömda och dammiga. Ett par av dem är nog för skadade för att kunna ha något värde. De andra ska jag nog testa på ebay. Det blir förstås en del efterforskningar. Är det bara samlarpjäser eller hör de till något annat... som ett spel?








Cybermen är konstiga.



Det var inte helt lätt att lappa ihop dem. Jag lyckades rätt bra tycker jag själv. Undersidan avslöjar figurens namn och en episod då den hade en framträdande roll. Fortfarande ett mysterium alltså.


Vingklippt Weeping angel.

Snart kan hon skrämmas igen.





Med i lådan fanns också tre större daleks i olika färger. De var i samma storlek men bara den blå var komplett med fjärrkontroll. Det är sant. En radiostyrd dalek! Den säger också ett par typiska fraser, kan köra fram, bak och svänga rätt bra. Jag undrar ifall antennerna i vanliga fall ska lysa. Jag får testa de andra två sedan.


English:

Now I have showed the statues I found at the 2nd hand store some tlc. There were arms, heads and legs that had been broken off. Before these guys ended up on the 2nd hand shop they probably had a harsh life. Forgotten and dusty. A pair of the are probably too damaged to have any form of value. The others I might put away on ebay. It require some research. Are these collectables or are they a part of something else....like a game?


Supreme Dalek är rätt tung.

Dessa är läskiga på riktigt i serien.

Samling: 10 + 11 doctor, cyberman, silurian, weeping angel, supreme dalek och sontaran.
Lot: 10 + 11th doctor, cyberman, silurian, weeping angel, supreme dalek and sontaran.



It was not easy patching them up. I managed pretty well I think. The bottom also reveals the name of the figure and an episode where that character has a predominant role. Still a mystery in other words.


Bortom räddning. / Beyond saving.







In the box were also three larger daleks in various colours. They were pretty much all the same size but only the blue was complete with a remote. A remote controlled dalek! It also utters typical phrases, can move back and forward and turn fairly well. I wonder if the antennas are suppose to light up? I can try the others later.

tisdag 4 april 2017

Det är din tur nu. / It is your turn now.

Här kan du höra fin fågelsång. / Here you can hear beautiful birdsong.

Nu har stunden kommit för dig - åh så kreativ. Landskrona Konsthall bjuder in alla som bor i Landskrona och på något sätt skapar, att ställa ut ett verk till en samlingsutställning i maj månad. Det kanske är så att du är väldigt aktiv med ditt skapande just nu. Eller så har du skapat grejor tidigare men livet kanske kom emellan i några år (fast du har ju de där riktigt snygga "nånting" i gömmorna). Hur som helst, så är chansen nu! Foto, måleri, skulptur eller annat eftersöks.

Inlämning av verket ska ske mellan 10-19 den 25 april. Sedan drar utställningen igång mellan 6-21 maj. Passa på nu! Inte minst för lokalens skull. Konsthallen ligger insprängd i en park, mellan Landskrona Citadell och Landskrona Museum. Jättevackert läge och ger en härligt organisk atmosfär i utställningssalarna. Jag själv vet precis vad jag ska ställa ut... vill du veta får du styra baktassarna till Landskrona Konsthall i maj.

Läs mer här:

http://www.landskrona.se/se-gora/kultur-noje/museerochkonsthall/konsthall/oppen-salong/


Stillhet. / Serenity.

English:

Now the moment has come for you - oh so creative. Landskrona Art Exhibition Hall is inviting everyone living in Landskrona and is creative in any way, to exhibit one piece of art for a collection exhibition during the month of May. Perhaps you are very much involved in your creative process at the moment. Or you have done things in the past but life had a way of interfer with your creativity for years (although you keep your really nice "something" in your stash). Anyway, the opportunity is now! Photography, paintings, sculpture or other things are wanted.

The hand-in for entering is between 10-19 on April 25th. Then the exhibition itself will last between 6-21st of May. So take your chance! If not only for the venue itself. The Art Exhibition Hall is blasted into a park, between Landskrona Citadel and Landskrona Museum. Really beautiful location with a sense of an organic feel inside the exhibiton halls. I know exactly what I will contribute with... if you want to know I advise you to direct your hind-paws to Landskrona Art Exhibition Hall in May.


Read all about it here (in Swedish only):


http://www.landskrona.se/se-gora/kultur-noje/museerochkonsthall/konsthall/oppen-salong/


söndag 2 april 2017

...mer än ögat ser / ...more than meets the eye.




Landskrona har haft ett dåligt rykte på grund av de höga siffrorna för brott. 2016 anmäldes inte mindre än 6568 incidenter med våldsamma förtecken, till exempel. I en alternativ värld där det hade funnits robotar förklädda till bilar hade synen jag fick se igår gjort mig tryggare.

Jag passerade en Renault Senica med Autobot-märke på. I den alternativa världen skulle detta kunna ha varit Ratchet. Dessvärre stod jag kanske för länge vid bilen och måttade in en bra bild med min telefon. För en man kom ut och undrade ifall det var något fel på hans bil. Jag lugnade honom med att jag beundrade Autobot-märket på hans bil. Mannen sken upp. Det var i sanning ett ögonblick med hög nördfaktor.

Med det sagt så får vi på allvar tänka över att bli våra egna Autobots. Transformers som genom att vi förnyar våra tankar och handlingar till goda gärningar mot våra medmänniskor i vårt Landskrona, gör staden till en bättre plats.


.

English:


Landskrona have had a bad reputation due to high crime rates. During 2016 no less than 6568 reported incidents of violent nature were reported. In an alternative world where there would be robots in disguise this sight I saw yesterday would have made me feel a lot safer.

I passed a Renault Senica with an Autobot-symbol. In that alternative world this could perhaps be Ratchet. Unfortunately I might have stood still too long to get a good pic. Because a man came out eventually and wondered if there was something wrong with his car. I assured him it was fine, I had just admired his Autobot-symbol. The man lit up. It was truly a moment with great nerd-factor

With that said we need to seriously consider becoming our own Autobots. Transformers that through the renewing of our thoughts and actions into acts of kindness towards our fellow men/women in our Landskrona, make the city a better place.



fredag 31 mars 2017

Teater i present. / Theatre as a gift.

Teaterns Dag i Malmö var som sagt en av månadens höjdare. Dessvärre missade jag en punkt i programmet som Malmö Stadsteater gav, "Ni kan kalla mig Ernst". Men ikväll var det dags. Idag blev jag till sist 41 år och min fru gav mig en biljett till föreställningen, som på sin turné också hamnade i Landskrona. Det var en väldigt omtänksam present, med tanke på vad jag känner för teater. Det var tänkt att min fru skulle följa med men vi lyckades inte hitta barnvakt så det blev en soloresa ner till Landskrona teater.

Just nu renoverar de teatern duktigt så det var fullt med byggställningar runtom. Föreställningen skulle hållas i sidosalen; teatercaféet. På biljetten stod det insläpp 18:00, föreställning börjar 19:00. Jag var väl där ca 18:40 och tänkte ta en bra plats. Dörren in hade ett glasfönster och jag kunde se några pensionärer stå innanför. Jag ryckte i dörren - låst! Jag knackade åt pensionärerna men de stirrade ut i rutan som om de hade sett ett spöke. Ingen reaktion. Så jag fick snällt vänta till kl 19 i alla fall.





Väl inne stod det klart att jag och en handfull var under 65 år. Jag tror merparten av publiken utgjordes av Landskrona Teaterförening (en samling människor som gillar att titta på teater). Scenen var sparsamt inredd. En matta, ett bord, en stol med lite rekvisita på och en gardin. Programbladet sätter tonen:

"Året är 1888. Vi möter Victoria ensam på sitt rum i Köpenhamn. Det är hennes sista natt, rakkniven ligger på det lilla bordet invid sängen. Hon är mitt i livet, mitt i sin författarkarriär men hon är också så in i döden trött..."

När skådespelaren Cecilia Lindqvist sedan intar scenen i rollen som Victoria Benedictsson är det ren scenmagi som utspelar sig. Hela monologen är byggd uteslutande på Victorias texter. Hon fick skriva under pseudonymen Ernst Ahlgren under sin tid, på grund av samhällets syn på kvinnor som ville odla framgång. Speciellt inom konsten. Det går att ana den frustration som fanns hos Victoria. Den lyser igenom. Det framkommer en hel del onda gliringar från en viss August Strindberg, som ska ha skrivit att "kvinnan i första hand är äggstock, livmoder och slida.". Trevlig kulturpersonlighet den där Strindberg....(ironiskt)



Victorias självmord är känt sedan tidigare. Pjäsen försöker resonera fram till vad som kan ha lett fram till ett sådant radikalt beslut. Väldigt sevärd pjäs.



English:


Day of Theatre in Malmö was one of the top events of the month. Unfortunately I missed one play from the programme that Malmö City Theatre presented, "You can call me Ernst". But tonight was the night. Today I turned 41 and my wife gave me a ticket for the show, which during its tour also stopped by in Landskrona for one night. It was a very thoughtful gift, bearing in mind how I feel about theatre. The night was supposed to go down with us two going together but we didn't manage to find a baby sitter so I made a solo-trip to Landskrona Theatre.

At the moment they are giving the building a face-lift so there were lots of scaffoldings surrounding it. The show was to be inside the side room, on its small stage; the Theatre Café. The ticket said they would let the audience in at 18.00, the show would begin at 19.00. I was there about 18.40 and thought I'd sneak in to steal a good seat. The door had a glass window so I could see a couple of golden girls retirees standing on the other side. I pulled the door-handle. Locked! I tapped on the window at the retirees but they just stared through the window as if they had seen a ghost. No reaction. I was kindly put on hold until 19.00 anyway (when the doors unlocked).



Well inside it was clear that I and a handfull others were under the age of 65. I believe the majority of the audience was made up by Landskrona Theatre Association (a collection of people who like watching theatre). The stage was sparsley decorated. A rug, a table with some props on, a chair and a curtain. The programme leaflet set the tone:

"The year is 1888. We meet Victoria alone on her room in Copenhagen. This is her last night, the straight razor lies on the small table beside her bed. She is in the middle of her life, her career as an author but she is also to the death oh so tired..."

When actress Cecilia Lindqvist then enters the stage in the role of Victoria Benedictsson it is pure stage-magic. The monologue is entirely built upon diary entries and other texts by Victoria. During her time she had to write under the pseudonym Ernst Ahlgren, due to soceity's views on women who wanted to prosper. Especially within art. The frustration that resided in Victoria is very tangible. It shines through. There are a few examples from contemporary figures, for example a certain August Strindberg, who wrote that "woman is firstly ovary, uterus and vagina.". Such a pleasant cultural person, that Strindberg....(ironic)




Victoria's suicide is well know (sometimes perhaps more known than her writing). The play tires to put to reason what could have led her to come to such a radical decision. Highly recommended play.